Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tab. 191. Emigration oeh immigration i Jämtlands län, åren 1851/1910).1
Åren Medelfolkmängd. Medelfolkmängd. Emigranter. Immigranter. Nettontvandrlng. Nettoutvandring
Till
utoui-enrop. 1. Till europ, länder. Sul|im a. Krän
utoiu-europ. 1. Krän europ, länder Summa.
1851 60 . . . 56,259 93 24 117 117
1861, 70 . . . 67,553 1,138 200 1,338 1,338
1871 SO . . . 76;i61 886 150 1.03(1 68 324 392 i>44
1881 "JO . . . 92,660 4,567 431 MM6 154 962 1.116 3,882 -
1891 CO . . . 104,988 4,191 542 4.733 38S 605 993 3,740 ;
1901 10 . . . 114,009 7,608 541 s.149 680 468 1,148 7,001
i Härjedalen samt i Ragunda tingslag. Under nyaste tid har emigrationen
starkt ökats så godt som öfverallt, i synnerhet inom Undersåkers tingslag,
där den varit oerhördt stor. Närmare data härom lämnas i tabellen å nästa sida.
Näringsverksamheten. Af Jämtlands läns befolkning år 1900 hämtade
ej fullt 28 procent sin utkomst af industri, handel och samfärdsel; då
riksmedeltalet är 30 à 40 procent, framgår, att industrialiseringen icke ännu hunnit
synnerligen långt i Jämtland. Om man iakttager, att motsvarande siffra för
länet ar 1840 var endast 2 1/2 procent, framträder dock lika tydligt den stora
förändringen under de båda senaste mansåldrarna.
Af jordbruket och doss binäringar lifnära sig ännu 67 procent af länets
befolkning. Af länets areal upptager åkerjorden något öfver 1 procent och
ängen något mindre än I procent, — tvä minimala siffror, som erinra om
Jämtlands stora andel i våra fjällbygder. Skogsmarken upptager 62 procent af
ytvidden, och mossar och öfriga impediment inemot 36 procent.
I afseende pä den odlade jordens utbredning rader en högst betydlig
skillnad mellan silurområdet och öfriga delar af länet.. Do tingslag, som till
hufvudsaklig dol ligga inom förstnämnda trakter, nämligen Brunflo, Hackas och
Näs, Rödöns och Sunne, ha en åkerareal varierande mellan 6 och 14 % af
bela ytvidden; (»vikens, Offerdals och Hallens tingslag ligga till mindre dol pä
-i|||risk grund och äro odlade till en omfattning af 2—3 % af hela arealen;
samtliga öfriga tingslag ha mindre än 1•s ". aker. I.ägst i detta afseende sta
Härjedalens fjälltrakter; något högre komma motvaraude jämtländska, hvartill
säkerligen både mindre hårdt, klimat, bättre jordmån (de isdämda sjöarnas
aflagringar) och lättare samfärdsel medverka.
Åkerns afkastning är ingalunda sä hög, som de relatift goda naturliga
betingelserna skulle låta förmoda; blott i afseende på höskörden af insådda
vallar kommer Jämtlands län afgjordt före öfriga norrländska, och likaledes
odlas pä don kalkrika marken mera ärter än annorstädes. Af de fyra
tingslag, som Ini den relatift största åkerarealen, har blott Rödöns att uppvisa
större skördar är länsmedeltalet; de tre öfriga äro i detta afseende långt
under medelmåttan. Säkerligen står detta förhållande i samband därmed, att.
inom de tre förstnämnda tingslagen brukningsdelarna äro större ii 11 eljest
inom länet än vanligt, men inom Rödöns däremot ungefärligen medelmåttiga,
synnerligen svaga skördar lämna Härjedalens steniga nioränmarker och sandmoar,
hvartill också bidrager det hårda klimatet,. Blott potatisen gifver bär god skörd.
1 Se Bilaga V. sid. 95*. — * Kör ären ISöl 70 iir ncttoutvandringen ansedd
ungefärligen sammanfalla med den uppgifna hruttoutvandringcn, jfr aum. sid 228.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
