Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484 KMHiK ATIONSUrREDN INGEN. BETÄNKANDE.
Tal». 19:!. jSàgra ekonomiska hufeuddala för Jämtlands län
Yrkesfördelning ar 1900 (och 1*40). [-Jämtlands-] {+Jämt- lands+} län. Hela riket. Arealens fördelning, produktion 111. 111. [-Jämtlands-] {+Jämt- lands+} län. Hein riket.
Sverige, nämligen 91 I’a grund al’ den rätt höga nederbörden ocb den
leriga marken i länets mellersta delar trifves graneli därstädes synnerligen
väl, och denna trakt torde därför utgöra Sveriges viktigaste granskogsområde.
Det från hafvet afskilda läget vållar emellertid, att trävaruindustrien inom
detta län icke på långt när har samma betydelse som i de bägge sydligare
norrländska länen. I Ragunda och Rödöns tingslag finnas emellertid några
sågverk, t. ex. Hissmofors i sistnämnda tingslag; länets viktigaste anläggningar
af detta slag torde vara .lärpcn och Ocke i Undersåkers tingslag samt
Trångsviken i Offerdals; dessa tre ha sin skcppning öfver norska hamnar. Icke
heller trämassefabrikationen har natt någon större omfattning, oaktadt de
goda naturliga betingelser som granskog och vattenkraft rikligen erbjuda.
I synnerhet Indalsälfven bildar en mängd viktiga fall, t. ex.
Haminerfor-seu, Krångedeforsarna m. ti., hvilka höra till de kraftigaste i hela Norrland.
De jämtländska vattenfallen ha emellertid blott i obetydlig grad tagits i
anspråk, i trots af att många äro mycket välbelägna.
Jndttslrien. Om den industri, som står i samband ined skogsskötseln,
ar taladt här ofvan. Af Jämtlands läns bergarter är det blott den siluriska
kalkstenen, som har nämnvärd industriell användning. Den brytes i trakterna
kring Storsjön, dels för huggning af trappsten m. in. och dels för bränning.
Så t. ex. finnas kalkstensbrott vid Mattmar och Tulleråseu, vid Brunflo 111.
Il-Tillverkningen iir dock betydligt mindre, än man skulle kunna vänta med
tanke pa den stora kalkbristeu i de flesta öfriga delar af Norrland, mest
utpräglad kanske i det angränsande Västernorrlands län, som för närvarande
fyller en del af sitt kalkbehof genom import från Gottland.
1 Jfr sid. 220.
Antal inb. |>r kvkui. . 2 i 13’ t
Folkm. lef rande af:
Jordbruk.............6737 53’67
Industri. •.......i 20 72 28’89
Handel o. samf, . . 6-8fi 10(50
Allin, tjänst m. m .. 5*06 6’84
luom industrien:
Sågverks-, %..........1116 368
Väfnads-o. beklädnads-,«1 3 40 «"18
Byggnads-, ’i..........2’do ; fi"S»
Hetallförädlings-, . . I Si 4*08
Näringsmedel*-. 16 . . . l*oo 2-33
Krmisk-tckuiftk. % . , . (>’.’»! l’3ü
Bergverks-, #..........0’4s 4*00
i ad. för litt. o konst, v, O ao 0"3
År 1840:
Jordbruk, yi..........90-60 80-90
Industri. •„..........2*50 8-54
Handel o. samf., * . . O lo 2*21
Allm. tjänat 111 m.. % . 6-80 8’36
Af arealen land:
Odlad jord. .... 117 8*90
Naturlig äng. ... (>82 3*26
Skogbärande mark. 62 24 52*1«
Anaan mark. ... 35’77 35*88
Produktion pr inb.
Hvete oeli riig. kg. . . 7 144
Annan äpaniimal, kg. 117 317
Potatis. I,g............If>7 284
Mjölk, kg..............556 549
Produktion pr hektar.
Spanumäl. dt..........1T80 14 48
Potatis, ilt..............1 OR 01 97*65
Å iasSdda vallar, dt. . . 42 70 38’70
» naturlig iing. dt. . . 14’Ho 18 <o
Miölkprod. pr ko, . 1,723 1,891
Pa JM) kvkm.:
Landsvägar, kilom. . . 4*10 13*90
Järnvägar, kilom . . | 0-70 2 98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
