Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IiÄXSÖKV KKSI KTKIi.
JÄMTLANDS LÄN.
varit i Frostviken, ty genom iie langa afstånden och de dåliga
kommunikationerna — ännu har ej Frostvikens socken landsvägsförbindelse ined någon
annan svensk kommun — blifva de förnödenheter, de behöfva köpa, oskäligt
dyra, och de produkter — smör, ost ocb kreatur — som de kunna sälja,
blifva af samma orsak ä produktionsorten billiga. Men i ocb med det
inlandsbanan kommer till Ström ocb en landsväg Frost viken—Ström blir en
verklighet, torde Frostviken få det något drägligare.
Frostviksbornas ekonomiska ställning kan tryggt sägas vara dålig. l)en
själfägande bondeklassen har under de senaste tjugo åren betydligt minskat,
och största delen af jorden, bela byar, ligger i bolagens händer, och de få
bönder, som ännu äro skrifna för sina hemman, äro i regel skuldsatta. Till
denna dåliga ställning ha många omständigheter bidragit, mon den viktigaste
torde ha varit, att bönderna för en spottstyfvor, i midten af 1860-talet,
afhände sig dispositionsrätten till sin egen skog. Afkastningen af skogen har
gått, till bolagen, under det utskylderna fått gäldas af jordägaren. Dä
allmogen i Frostviken ej kan sägas hafva sin tillräckliga utkomst af sitt
jordbruk, iir det lätt förklarligt att sa många hemmansägare under arens lopp
måst för en ringa penning sälja sina hemman, dä de sett sig maktlösa att
behålla dem, tills skogen aterfölle ocb afkastningen af den tillföllo dem själfva.
En annan omständighet, som kanske i lika hög grad påskyndat de
själfägande böndernas utrotande, äro de dyra skifteskostnader, som uppstå, när
laga skifte skall öfvergå en bv. Do stora vidderna, till större delen
bestående af fjäll ocb kärr. göra att skifteskostnaderna gä upp till belopp, som
ej sta i något rimligt förhållande till jordens värde och afkastningsförmäga.»
Kontraktsprosten o. I.öfvenmark i Kefsund. En af de viktigaste
orsakerna till emigrationen är jordegendomens öfvergång till de stora bolagen.
I Refsunds moderförsamling har sådan förekommit i jämförelsevis mindre,
men dock alltför stor skala. I Sundsjö församling äro ock jordbrukarna i
stort sedt själfägande utom i tvenne byar. som helt och hållet, äro bolagsegendom
och som därför ock bidragit med 2!» procent af emigrationen frän
församlingen. I Bräcke, Xyhems och I lod sjö socknar befinner sig omkring hälften
af jorden i bolagens väld. I de båda förstnämnda är själfva Mräcke by den
enda af socknarnas byar, där bolagen icke gjort något förvärf. Af öfriga
byar därstädes ligga ej mindre än s belt under bolagens välde, andra till
största delen och öfriga till ansenliga delar. Exempel finnas på byar, där
förr 4 à ö bönder och än Here torpare haft sin utkomst., men som nu af
bolagen lagts under ett par arrendatorer. De gamla gårdarna få ila förfalla.
Och om än arrendatorerna i allmänhet hafva rätt goda villkor, sä är dock
deras ställning prekär, intresset för jordens skötsel är borta, och de känna
sig såsom bolagens lifegua. Och dä de förra innehafvarenas söner se, hvilka
värden för en ringa penning öfvergått till bolagen och huru de själfva nu
hade kunnat sitta i goda villkor om deras fäder hade bättre förvaltat sin
egendom, iir det icke så underligt, om en viss bitterhet bemäktigar sig deras
sinnen, en bitterhet som riktar sig ej blott mot bolagen, utan mot det gamla
fäderneslandet öfver hufvud. A andra sidan är det just den hos del
uppväxande släktet alltmera utbredda motviljan för jordbruket, med dess kraf
pii tålamod och förnöjsamhet och dess egenskap att icke kunna lämna sin
utöfvare en viss bestämd dagsinkomst, som pä senare tid orsakat icke få
hemmans öfvergång i bolagshand. Det höga priset på med skog försedda
hemman gör, att nttr föräldrarna åldras, ingen af sönerna mäktar öfvertaga
hemmanet och utlösa sina syskon, som fordra, att det skall säljas till den
högstbjudande, d. ii. till bolaget. Lyckligtvis finnas dock mänga gamla bonde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
