Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
länsöeversikter. Västerbottens län. 497
Tal». 197. Emigration och immigration i Västerbottens lån, ären 1851/1010.1
Ären [-Medel-folkmängd.-] {+Medel- folk- mängd.+} Emigranter. Immigranter. Netto- ntvan dring.5
Till
utom-eurup. 1. Till europ, länder. Summa. Frän
utom-europ. i. Från europ, länder. Summa.
1851 60 . . . 75,254
1861 70 . . . 88.588 393 293 686 686
1871 80 . . . 98,722 383 243 62(1 23 132 155 471
1881 90 . . . 113.863 2,044 142 2.186 124 91 215 1,971
18111 (Hl . . . 133,523 1,992 129 2 121 388 94 4*2 1.639
1901/10. . . 152,854 5,604 115 5,719 598 138 736 4,983
Det ovanliga inträffar alltså har, att folkökningen har varit relatift större
inom jordbrukssocknarna än inom öfriga delar af länet, men detta vittnar
endast, om den ofvan berörda vanskligheten att genomföra denna fördelning.
Åtminstone under senare årtionden är för öfrigt också inom
jordhrnkssocknarna den stora folktillväxten mera att tillskrifva skogshandteringens ökade
betydelse än någon kraftigare utveckling af jordbruket.
Synnerligen stark har folkökningen bela tiden varit inom do hithörande
lappmarkssocknarna, till trots för att äfven här utflyttningen merendels
hat-varit något, större än inflyttningen. Se vidare tabellerna sid. 496 och 496.
Inom de båda typiska jordbrukssocknarna Nysätra och Löfånger har
folkökningen alltid varit mycket svag och har numera i det närmaste upphört.
I allt har Västerbottens län under de hundra ären från 1K10 till 1910
företett ett födelseöfverskott af 154,013 individer, men folkökningen har
uppgått endast till 128,863. Utflyttningen har alltså öfverstigit inflyttningen med
öf ver 25,000 personer. I.äncts häda städer ha haft ett inflyttningsöfverskott
af något öfver 3,000 personer, hvadan landsbygden, tagen för sig, bör ha
lidit en förlust., som närmar sig 28,000 personer. Icke någon enda socken
företer öfverskott af inflyttning under seklet såsom helhet. Så vidt kan dömas
har 7iettoförlusten genom bortflyttning utgjort, i ungefärliga tal:
Uinså3 .... . . . 4,650
Skellefteå1 . .
Burträsk . . . . . . 2,800
Löfånger . . . . . . 2,150
Lvekselo6 . . . . 2,000
Degerfors . . . . . . 2,000
I Malå, där för äldre år endast gifvas kalkylerade siffror, synas in- och
utflyttningarna för seklet sasoni helhet hafva vägt ungefär jämnt.
Emigrationen har under de senaste sextio ären bortfört 11,338
personer från länet. Af detn gingo 9,888 till Förenta Staterna, 607 till Norge
och 157 till Finland eller Ryssland. Immigranternas antal är kändt endast
för dc senaste fyrtio ären och utgör 1,588, hvaraf 1,101 frän Förenta
Staterna. 238 från Norge och 177 frän Finland eller Ryssland.
l’å länets olika socknar fördelar sig emigrationen ganska ojämnt. Under
tidrymden 1881/1900 såsom helhet nådde dock ingen socken upp till riks-
’ So Bilaga V. »id. 95*. - a För åren 1851 70 är iiettonlvandrtngen ansedd
Ongefärligcn sammanfalla med ilen uppgifna brnttoutvandringen, se anm. sid. 228 —
Hed Vännäs och Säfvar. — * Med Byske och Jern. — 6 Med Örträsk. — 0 Med Tärna.
32 — /12201. Emiffrut/onsutredninffen. Betänkande.
Nordmaling.....1.700
Bjurliolm......1,350
Nysätra......1,550
Bygdeå......1,200
Åsele........1,000
Vilhelmina.....900
Fredrika.......750
Dorotea.......750
Norsjö........450
Sorsele........350
Stensele0.......300
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
