Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFVERSIKTER. VÄSTERBOTTENS LÄN. 499
Tal). 199. Några ekonomiska linfvuddata för Västerbottens län.*
Yrkesfördelning är 1900 (och 1840). [-Västerbottens-] {+Väster- bottens+} län. Hela rikot. Arealens fördelning, produktion m. ni. [-Västerbottens-] {+Väster- bottens+} län. Hola riket.
I afseende pil skördeutbytet blir ordningsföljden mellan bygderna i stort
sedt densamma, d. v. s. de nedom marina gränsen belägna socknarna, som
ha den relatift största åkerarealen, lämna äfven de rikligaste skördarna.
Bland de socknar, som ha den största åkerarealen ocb äfven lämna den högsta
afkastningen pr hektar, märkas Nysätra. Löfånger, Vännäs och Byske. Mycket
svag är afkastningen inom fjällsocknarna, där för öfrigt så godt som
uteslutande potatis ocli korn odlas. Mjölkproduktionen pr ko är dock högre än
inom skogslandet, antagligen en följd af de goda betena på fjällsluttningarna,
under det att de magra skogsbetena frambringa den lägsta mjölkproduktionen
inom länet. I medeltal for hela länet är skörden pr hektar af spannmål och
potatis blott obetydligt lägre än i Jämtlands län, oaktadt såväl jordman som klimat
äro sämre i Västerbottens län. Brukningsdelarnas storlek är ungefärligen
densamma, och det vill därför synas, som om intresset för jordbruket vore större
i sistnämnda län.
Jämfördt med riksmedeltalen är spannmålsskörden pr hektar naturligtvis
mycket låg i detta län. Däremot gifver potatisen rikligare afkastning, sasoin
annars i Norrland. — Kreatursstocken är ej så talrik som man på grund af
den vidsträckta ängsmarken kunde vänta. Äfven kreatursstockens tillväxt under
det senaste seklet liar långt ifrån hållit jämna steg med folkökningen.
Produktionen pr inb. hinner därför icke riksmedeltalet ens i fråga om mjölken.
Mjölkproduktionen pr ko iir lägre än i Norrbottens län. SvinskütSeln är
ännu mycket obetydlig.
Hriiknitigsdelariias medelstorlek utgör 43/i hektar åker och 11 hektar
äng pa hvarje. Motsvarande riksmedeltal äro 10 hektar åker ocb 4 hektar äng.
Af länets samtliga jordbrukare äro 12 % arrendatorer, mot 15 % i bela riket.
1 Jfr »iil. 220.
Antal inb. pr kvkm. . 2 D 13 4
Folhm. lefvande af:
Jordbruk. «..........74 51 53 (57
Industri, «..........17 41 2889
Handöl o sumf., « . . 4 84 KWSO
Allin, tjänst ni. in., « . 3 74 6 84
Inom industrien:
Sågverks-, «..........10’80 3 08
Väfnails-o beklädnads-,« 2 94 (i’18
Byggnad*-, «..........l’G4 ß «8
MctiUlöriidlings-, « . . 1 07 4 08
Nariugsiiiedeis-, « . . . (i’7’j 2 33
Bergverks-, %..........O ll 4 00
lnd. för litt. o. konst, * Ost 0 73
Komisk-teknisk, « . . . O lS t’30
År 1840:
Jordbruk, *..........9150 809»
Industri. %..........3’40 854
Handel o. sam t’., « . . 0 90 221
Allin, tjäust m. in., % . 4 20 8’8ö
Af arealen land•
Odlad jord, « . . . . 151 8 90
Naturlig äng, «... 3 23 3’2G
Skogbärandc mark,% 49 31 52’I fi
Aiinau mark, «... 45’95 35 08
Prmluktion pr inb.
Hvete ooli rig, kg. . . I 114
A ilium spannmål, kg. 161 317
Potatis, kg............201 284
Mjölk, kg..............408 549
Produktion pr hektar.
Spnnnm&l, dt..........1 l os 14 48
Potatis, dt....... 104’7fi 97 05
A insådda vallar, dt. . . 35"60 3S’70
> naturlig äng, dt. . 11’40 15*70
MjSlkprod. pr ko, kg. . 1,393 1,891
Få 100 kvkm.:
Landsvägar, kilom. 4’10 13-90
Järnvägar, kilom. . . 0’lfi 2’98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
