Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4G8
EMIGRATIONSUTHEDNIXGEN. BETÄNKANDE.
skogstjänsteman, hvarvid skogen icke hårdare ma anlitas, än med dess
framtida bestånd är förenligt. Samma förhållande gäller äfvenledes för ott,
afsevärdt antal skattehemman i socknarna nedom Lappmarken, hvilka hemmans
ägare i enlighet med Kungl, förordningen den 29 juni 1800 endast hafva
inskränkt dispositionsrätt till diirä växande skog. Innehafvare af dessa hemman
torde för all framtid åtnjuta förmånen af en kontinuerlig ärlig afkastning från
sina skogar, till stöd för jordbruket. Visserligen har genom fortgående
jorddelning, genom tillämpning af skiftesstadgans bestämmelser om skogslikvid ra. fi.
orsaker, denna de enskilda personernas åtkomst mångenstädes minskats, men
da samtidigt skogsvärdet ökats, utgör dock densamma ett afsevärdt tillskott.
Sämre ställdt hafva dels de hemmansinnehafvare af sagda fastigheter, hvilka
för längre tid öfverlåtit afverkningsrättigheten till annan, dels de inom nedre
landet varande hemmansägare, hvilka, med fri dispositionsrätt till skogen, redan
under de goda träkonjunkturernas tid hunnit afverka all till bättre gagnvirko
duglig skog. Visserligen hindrar å dessa senare hemmansskogar i stort sodt
förordningen den 24’ juli 1903, angående åtgärder till förekommande af
öfverdrifven afverkning å ungskog inom Västerbottens och Norrbottens län, ett
fullständigt utödande af skogstillgångcn, men kan den dock ej helt. lägga
hinder i vägen för, att en del hemman med hänsyn till skogskapitalet här och
hvar så godt som belt ödelägges för lång tid framåt.
Inom vissa lappmarkssocknar hafva trävarubolag i särdeles stor
omfattning förvärfvat sig afverkningsrätt till den ßkog, som lagligen utsynas, och är
denna rätt då i allmänhet inköpt på längre tid, vanligen 20 år, från förra
hälften af 1890-talet. De hemmansägare, som icke halva upplåtit sina
skogar å afverkningsrätt, tillgodogöra sig numera afkomsten antingen genom att
själfva afverka utsynadt virke och försälja det ned körd t till närmaste flottled,
eller ock genom att, sedan utsyniug skett, sälja de stämplade träden å rot;
vanligen erhålles bästa betalningen pä sistnämnda sätt.
Förtjänsterna i skogsbygden utgöras förnämligast af arbete med virkets
huggning, dess framforsling till flottlederna och dess flottning. 1 allmänhet
ataga sig hästägandc personer afverkning at’ viss mängd träd mot visst ]iris
— efter uppgjord prisnota för olika virkesdimensioner och anskaffa dessa
i sin tur erforderligt arbetsmanskap • egen dräng eller son, torpare eller
lösarbetare till huggningens verkställande, likaledes på ackord, visst ]iris
per stock. Den beräknade dagpenningen för häst och karl plägar variera
mellan 6 å 10 kronor, hvarjämte en van huggare räknar på dagpenning af
cirka ii kronor; verklig fart i arbetet blir dock sällan förrän fram på nyåret.
— I dessa bygder fortlefver ännu oseden, alt hemmansägare, arrendatorer
och åboar från kustlandet, resa både 10 à 20 mil uppåt Lappmarken, där de
vistas bela tiden, från nyåret till vårens inbrott, sysselsatta med timmerarbete,
på så vis försummande sina egna eller arrenderade hemmans skötsel och tagande
förtjänsten från Lappmarksborna, hvilka mer än väl skulle kunna, själfva
ombestyra nu inom Lappmarken skeende afverkningar. Bolagens arrendatorer
och åboar beredas i allmänhet i första baud tillfälle till nu ifrågavarande
arbeten. — Flottuingsarbetet utföres i allmänhet af i flottledernas närhet
boende, och varierar dagförstjänstcn därvid mellan 2t.o å 3"r,o kronor.
Hufvudsakligaste afverkuingarna inom Lappmarken ske a kronans skogar,
under det att i kustlandet dessa skogar spela jämförelsevis mindre roll.
Från-sedt vissa afsevärdt större afverkningar - fleråriga afverkningsrättigheter —
under några år på 1890-talet, äro afverkningarnas omfattning pa
kronoskogarna tämligen lika, dock att de ärligen något ökats och säkerligen komma
att, i mån som bättre afsättning vinnes för mindre värdefullt virke, än ytter
ligare ökas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
