Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
länsöfvkhsiktku. norrbottens län. 515
Tub. 205< Några ekonomiska liufvuddata för Norrbottens län.1
Yrkesfördelning år 1900 (och 1810). [-Norrbottens-] {+Norr- bottens+} län. llela riket. Arealens fördelning, produktion ni. m. [-Norrbottens-] {+Norr- bottens+} län. Hela riket.
10 hektar åkerjord och I hektar äng. Angående huru många af
jordbrukarna, som tiro arrendatorer, saknas uppgifter för flere kommuner, hvarför
någon sammanfattning ej kan göras för länet i dess helhet.
De stora kala fjällvidderna orsaka, att länets skogsareal är relatift
ringa, nämligen blott 29 alltså betydligt mindre än exempelvis i norra Skåne,
eller Kristianstads län. De bägge nordligaste fjällsocknarna ha t. o. m. blott fl \
skogsmark. Länets väldiga areal vållar dock, att god timmertillgàng finnes
för kusttrakternas sågverk. Dessa äro som vanligt grupperade med hänsyn
till älfvarnas mynningar. Till Pite älf höra Storfors, Munksund ni. fi. verk i Pite
socken, till Lule älf Karlsvik och Stensborg, och till Kalix älf Karlsborg och
Nyborg. I’å grund af att Norrbottens skogar äro starkt försumpade och
vanvårdade, är det virke de lämna mindre värdefullt än exempelvis det som
Västernorrlands län producerar. TrämasBctillverkningen inom detta län är
relatift obetydlig.
Af länets bergverk är naturligtvis järnmalmsbrytningen vid de stora
malmbergen ojämförligt viktigast. Efter Hera misslyckade försök att med
andra transportmedel än järnväg föra malmen ut i marknaden har exporten
at’ malm frän Gällivare och Kiruna tagit lärt, sedan järnvägen Gällivare—
Luleå blef färdig är 1887 och Kiruna Narvik är 1903. Pa grund af sin
fosforhalt (apatitcn) kan den mesta malmen tillgodogöras blott genom den
basiska bessemerprocessen och exporteras därför. Exporten sker öfver nämnda
hamnstäder, hufvudsakligen via Rotterdam till järnverk i Westfalen. Som bekant
har dock grufdriften i och för sig framkallat länets näst Luleå största
befolkningskoncentrationer, Malmberget och Kiruna. 1 äldre tider fanns i Norr-
1 Jfr Bid. 220.
Antal inb. pr kvkm. . l fi 13’4
Folkrn. lefvande nf:
Jordbruk, *..........64’4» 53 07
Industri, ..........23-27 28-89
Handel o. samf., fi . . 7 81 10 liO
Allm. tjänst ni. ni., i . 4-20 Iv84
lnoin industrien:
Sågverks-, *..........Hl’67 3 68
Bergverks-, fi..........4 57 1 00
Ryggnndi-, fi..........2 58 (1*50
Väfnad»- o. hekt&diud*-.^ 2 .17 ii’18
Metalirörüdlings-, fi . . 168 4-08
Näringsmedels-, fi .. . I 07 2 88
lnd. for litt. o. konst, * 0-88 0 78
Kemiik-tokniik, % . . . 000 1 ’30
År 1810:
Jordbruk, fi......89’30 80 90
Indnstri, fi.....j 4 00 8 51
Handel o. samf.. % . 120 2 21
Allm. tjänst m. m., fi . i 5 r>0 | 8 35
Af arealen land:
Odlad jord, % .... 0 38 8 »0
Naturlig äng, % . . . 1 85 3"26
Skogbärande mark, % . 29 49 52’lfi
Annan mark, y . . . 0828 35 08
Produktion ]tr inb.
Hvete oeli rfig. kg. . 3 144
Annan spannmål, kg. 86 317
Potatis, kg..............109 284
.Mjölk, kg..............333 549
Produktion pr hektor.
Spannmil, dt..........’)ü7 14 is
Polulis, dt..............118-23 97*65
Å insHddn vallar, dt. 38G0 38-70
> naturlig äng, dt,. . . I4’50 1 ö 7o
Mjölkprod. pr ko. kg. 1,4-1 M 1,891
På 100 kvkm.:
Landsvägar, kilom. . 2-20 13-90
Järnvägar, kilom. . 0’60 298
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
