Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532
EMlGRATIONSUTRBDNINflEN.
BETÄNKANDE.
Tab. 209. Folkökningen i Vånerlänen (Alfsborgs, Skaraborgs och
Värmlands län), från 175Ö till’1 HJO.
Ären Folkmängd vid periodens slut. [-Folkökning. Födelseöverskott. Omflyttnings-resultat.-] {+Folk- ökning. Födelse- över- skott. Omflytt- nings- resultat.+} Däraf Inrikes Ctrikea.
1750 .... 307,260
1751/70’ . . . 355.789 + 24.265 28.558 4,293 4.293
1771/95’. . . 413.180 + 22.956
1796 10’. . . 426.0O5 + 8.550 13,039 4.4*9 — 4,489 —
1811 20 . . . 460.811 + lO.KWi 40.400 + 106 + 106
1821/30 . . . 537.872 f 71,061 72.117 — 1.056 — 1.056 —
1831, 40 . . . 595,112 57.240 60,103 — 2,863 2.863 —
1841/50 . . . 667,804 4> 72.692 77.080 — 4.3SS — 4,388
1861/60 . . . 738,815 + 71 oll 89,920 — 18.909 — 16,518 — 2.391
18i!l 70 . . . 783.485 + 41.670 97.135 — 52.465 - 36,913 25.552
1871 80 . . , 815,644 + 32.159 101.625 69.466 43,203 26,263
1881 90 . . . 775.919 39.725 88,710 —128,435 — 49.252 — 79,183
1891/01) . . . 774.867 - 1,052 69.195 70 247 32.552 37,695
1901/10 . . . 7811,111 + 14.244 61,826 — 47,582 — 14.U97 — 33,485
dust 363,100. Förlusten genom utflyttning uppgår allts;i till den oerhörda
siffran af vid pass 395,000 personer. Af dem falla ej fullt 8,000 pä de
fyrtio åren mellan 1810 oeh 1850. Under denna tid var utflyttningen
i Vänerliinen tydligen en sä godt som okänd sak, eller utgjordes endast af
periodisk frånvaro pä arbetsförtjänst, icke at’ stadigvarande bosättning utom
hemorten.
Af förlusten under de sextio ären mellan 1850 och 1910, i allt vid pass
387.000 personer, komma 205.000 på förlusten till främmande länder och
182.0<i0 pä utflyttningen till inhemska orter. Såsom vanligt är den
förstnämnda siffran något för lag, den andra således något för hög. Förlusten
till inhemska orter har minskats betydligt under det senast gångna årtiondet,
säkerligen till en del emedan arbetstillfällen ej inor stä sä rikligen till huds
som förr i Norrland. Häruti har naturligtvis legat, en indirekt anledning till
ökning i stället af emigrationen.
Den starka folkökningen i Vänerlänen under det halfva århundradet
mellan 1815 och 1805. i allt frän 443,000 till 776,000 personer, hvilade,
liksom i Småland, i hufvudsak pä jordbruket. Af industri fanns endast den
gamla väfnadsslöjden i Alf-borgs liin samt gruf- och bruksrörelsen i
Värmland; ingendera gjorde några kraftigare framsteg, kvantitatift taget. Nästan
allt berodde alltså på jordbruket, och här, såsom annars i södra Sverige,
drefs ock ett storartadt uyodlingsarbcte; därtill fört gingo bemmansklyfning
och andra jordstyckningar i ganska stor skala. Alen till en betydande del innebar
dock den starka folkökningen en uppkomst och tillväxt af landtbruksbefolkningens
»underklasser»: torpare, statare, baekstuguhjon. Af denna företeelse har lic. A.
Brusewitz lämnat en typisk skildring i redogörelsen för sina undersökningar
på södra I tal (Emigrationsutrednmgens Bilaga VIII). Såsom också därstädes
visas, innebär senare tiders emigration oeh öfriga utflyttning, att dessa
»underklasser» till stor del försvunnit igen. Härigenom förklaras den ovedersägliga
höjningen af den allmänna välmagan i dessa trakter, ett förhallande, hvarvid
man endast måste beklaga, att det för sin tillkomst skulle kräfva en dylik
1 Talen tor folkökning ete. äro ieke suuimor för hela perioden, utan medeltal ]>’’
årtionde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
