Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
610
EMIGRATION,SUTREDNINGEN. BETÄNKANDE.
åt den kvarstannade, decimerade befolkningen. Men faktiskt kan någon
sådan ökning af giftermålsfrekvensen icke konstateras i Sverige, och oss
veterligt icke heller i något, annat utvandringsland, med undantag möjligen för
Italien. Annars iir tvärtom cn ringa äktenskapsfrekvens, eller åtminstone en
minskad äktenskapsfrekvens mot förr, ett gifvet särmärke för alla länder, där
utvandringen nått en större oinfattning. Påträffas nägon gång ett undantag
från denna regel, så är det i någon enstaka landsdel af cn storstat, och
undantaget förklaras då genom ekonomisk påverkan af mera gynnade landsdelar.
Att äktenskapsfrekvensen är stor i England, till trots för den starka
utvandringen, förklaras lätt, om man erinrar sig att i England iir det endast
brul-toutvandringen som är hög; nettoförlustcn däremot iir i regeln ganska
oansenlig. I Skottlaud, där nettoutvandringen är vida större, har
giftermålsfrekvensen alltid varit jämförelsevis låg; och Irland, som så länge haft dcu största
utvandringen i Europa, har också den minsta frekvensen af nyingångua
äktenskap, vare sig matt räknar pa folkmängden i dess helhet eller endast i
förhållande till den äktenskapslediga befolkningen.
När giftermålens antal sjunker, så sjunker belt naturligt också antalet
födde. Äfven här kunde minskningen uteblifva, om en ökning i stället
inträdde af den äktenskapliga fruktsamheten, men cn dylik ökning kan icke
veterligen påvisas för något ntvandringsland. Tvärtom är fallet, åtminstone
hos oss, att fruktsamhetens i vara dagar sà allmänna nedgång utpräglar sig
särskildt starkt i åtskilliga af våra utvandringsbygder.
Förklaringen till sistnämnda förhållande ligger sannolikt uti det i det
(Örcgåeude ofta berörda, socialt och ekonomiskt betydelsefulla faktum, sont
ådagalagts af docenten Wohlin (i Emigrationsutredningens Bilaga IX) och
som sa fullständigt bestyrkes af våra »bygdeundersökare»: att nämligen den
senaste mansålderns folkminskning i våra jordbruksbygder träffar i främsta
rummet jordbrukets understa klasser. Då man hur anledning förutsätta,
att just hos dem fruktsamheten varit synnerligen hög, måste också den starka
nedgången i dessa samhällsklassers numerär belt naturligt medföra en
sänkning af fruktsam hetstalen på landsbygden. I)en minskning af födelsernas
antal, som kommit till stånd, dels härigenom, dels genom de
prokreations-dugliga åldrarnas decimation och dels genom äktenskapsfrekvensens nedgång,
har inom flere trakter af vårt land varit utomordentligt stor. En närmare
belysning häraf lämnas i ISilaga V; jfr ock Tab. 59 här ofvan.
Att dödlighetsförhållandena i regeln ställt sig ganska fördelaktigt i
flertalet af våra utvandringsbygder torde för en del kunna ställas i samband
med den nyss omnämnda minskningen af jordbrukets underklasser; härigenom
har nämligen, redan af rent aritmetiska skäl, det allmänna välståndets
medelnivå stigit på den svenska landsbygden. Att välståndet i och för sig ökats
inom bondeklassen, intygas af så godt som alla de upplysningar, som ingått
till Emigrationsutredningen, och har särskildt frapperat flere af våra
»bygde-undersökare», såsom af deras redogörelser, i Bilaga VIII, framgår.
Att i en eller annan ntvandringstrakt dödligheten dock håller sig ganska
hög, förklaras åtminstone delvis af den rent abnorma åldersfördelning som
för närvarande, på grund af en mängd sammanstötande omständigheter,
karaktäriserar befolkningen i många af våra landsdelar. Särskildt är detta
händelsen på ön Öland.
Kan således, i allmänhet taget, utvandringen icke sägas hafva utöfvat
något ogynnsamt inflytande på vårt lands dödssiffror, sa gifves dock ett
specialfall, där förhållandena torde ställa sig annorlunda, nämligen betrulfunde
åldrarna mellan 15 och 30 ar. Såsom bekant, ha dessa åldrar icke deltagit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
