Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emfgiuiionsutbbdningek. ]jetä.nkandu.
Det säger sig själft att, — om rätten till utvandring blefve fullt fri —
den numera medgifna befrielsen från vapenöfningarna för återkommande
emigranter, efter vissa års frånvaro, måste inskränkas till, att dylik befrielse
medgifves endast där särskilda omständigheter därtill kunna föranleda.
Mot den åskådning, som i det föregående framställts, skall säkerligen
invändas, att man måste hålla på principen af hvarje medborgares skyldighet
att låta utbilda sig för fäderneslandets försvar. Emellertid är denna princip
icke allestädes genomförd: åtminstone i Schweiz och i Frankrike anser man
sig kunna afsta från densamma. Och ett konsekvent genomförande af
grundsatsen i fråga borde egentligen medföra att ingen värnpliktig tilläts emigrera,
åtminstone ej förr än ban inträdt i landstormen. Därhän har man dock
åtminstone icke i vårt land ansett det möjligt alt gå.
Om emellertid dou nuvarande ordningen fasthålles, kan man dock i alla
fall tänka sig ett annat sätt att tillämpa densamma, — det tillvägagångssätt, som,
om jag icke är oriktigt underrättad, användes i Danmark. Dou värnpliktige
skulle då fortfarande vara förbjuden att emigrera utan särskildt tillstånd och
skulle vara förfallen till stratf, om han återkomme efter att hafva gjort sig
skyldig till öfverträdelse af detta förbud; men staten skulle låta don
värnpliktige taga detta på sin egen risk oeh icke lägga hinder i vägen för
honom om han utvandrade. Staten afstode alltså från försöket att utöfva
kontroll öfver utvandringen, — eftersom denna kontroll visat sig icke kunna
blifva effektiv.
Med våra svenska förhållanden skulle detta innebära ett generellt
upphäfvande af föreskriften om uttagande af flyttningsbetyg för den som vill utvandra.
1 det, föregående är framhållet, att, en sådan förändring vore önskvärd
äfven från andra synpunkter.
Såsom en vinst af sekundär betydelse följde då också, att den
förargelseväckande trafiken af främlingar i detta fall bortfölle af sig själf. Dä intet
hinder mötte för den som ville resa, inneburo det cj längre någon fördel att
afresa från främmande hamn i stället för svensk.
Äfven detta tillvägagångssätt innebär visserligen åtskilligt, som är
mindre tilltalande. Men kanske skola olägenheterna, oin de vägas mot de
nuvarande, dock befinnas vara mindre betydande.
Af hvad jag här haft äran anföra torde framgå, att, enligt min
uppfattning, någon möjlighet icke gifves att på ett fullt effektift sätt förebygga den
olagliga utvandringen frän vart land.
Då jag nil äger att på grund af den skedda utredningen
framlägga ett uttalande i ämnet, kan jag ej underlåta att fasthålla, att
skäl synas föreligga för ett fullständigt upphäfvande af de i lag
fastställda hindren för värnpliktiges utvandring, men innan närmare
undersökning skett genom de militära myndigheterna, synes något
förslag i ämnet ieke böra framläggas.
Såsom ett afgjordt önskemål anser jag däremot böra redan nu
uttalas, att bestämmelsen om utflyttningsbetyg såsom villkor för
utvandringen upphäfves, d. v. s. att man afstår från den nuvarande,
skenbara kontrollen, hvilken aldrig kan blifva effektiv.
I så fall skulle ej heller för de värnpliktige binder faktiskt
möta för utvandring, men den påföljd skulle kvarstå, som gällande
lag innehåller i fråga om uteblifvande från mönstring eller öfning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
