Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0)78 emigration s u t Hedningen. betänkande.
Dm som vill studera utvandringsfrågan inom värt lands olika
delar, bör alltså börja med Tab. 212 och 210 i förevarande betänkande
samt Tab. 76 i Bilaga V. Här föreligger själfva situationen. Hvad
emigrationsutredningen i öfrigt har att anföra är ett, tyvärr mycket
ofullständigt försök att förklara denna situation, sådan den utvecklat
sig genom tiderna. För de särskilda landsdelarna kan i alla
händelser en mera ingående uppfattning af dessa förhållanden endast vinnas
af den med ortens särskilda tillstånd förtrogne.
II.
Till utvandringens historia hafva alltså i våra bilagor samt i
1’örevarande betänkande lämnats åtskilliga statistiska data. 1 fråga
om utvandringens inre historia meddela bilagorna ett otal spridda
drag; såsom ett slags sammanfattning häraf — om ock mycket
ofullständigt och ofullkomligt — får kanske betraktas den allmänna
framställningen i Afd. II och III här ofvan samt här närmast följande
och sista del af vårt betänkande.
Tvifvelsutan hafva orsakerna till utvandringen varit ganska
olika under olika tider. För att gifva ett litet begrepp om de
särskilda perioderna af den svenska utvandringens historia välja vi tre
små »bilder ur lifvet» från olika tidpunkter, hämtade ur de
meddelanden, som inkommit till emigrationsutredningen.
Den första af dem lämtias af Gerhard Magnusson, i hans
skildringar från Jösse härad. Den är hämtad från senare delen af
1850-talet och lyder sålunda:1
i Den förste, som emigrerade till Amerika från dessa trakter, synes ha
varit en hemmansägare Olof Andersson i Ilumslid, Gillberga, mot gränsen till
Hrunskogs socken, Jösse härad.
Man berättar om ’Olof i Hnmslid’ att ban var en man före sin tid.
Per Wieselgrens iiykterhetsverksamhet hade i honom fått en af sina trognaste
anhängare, och han försökte genom eget personligt föredöme och genom en
ifrig, ibland nästan hänsynslöst häftig propaganda omvända sin hembygds
befolkning till nykterhet och rena seder. Ar 1851 var han riksdagsman, i
bondeståndet, men synes icke ha funnit sig väl bland lagstiftarna i hufvudstaden.
Han afsade sig förtroendet och verkade ännu några år för sina idéer i
Värmland, där denna tid husbehofsbränningen och dryckenskapen tagit en oerhörd
omfattning, men tröttnade slutligen på striden. Det var inte endast mot
dryckenskapslasten ban kom i strid utan det blef så småningom mot bela
samfundsordningen, som den tiden ansågs till god del hvila på
brännvinsbränningen. Kampen fick föras äfven mot prästerskapet, som var den rådande
ordningens vårdare och väktare, och detta tvingade honom slutligen att
nedlägga vapnen.
lian hade känt sig kallad till apostel för nykterhetssaken i Värmland,
men när ban icke kunde finna den uppmuntran ocli det stöd ban väntat, så
1 Bilaga VIII, Jösse liärad. sid. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
