Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
670
EMIGRATIONSUTREDNINGEN. BETÄNKANDE.
komma en genomgripande reform också inom de å landsbygden
rådande ekonomiska villkoren.
Till ungdomens vantrefnad bidrager ofta äfven den äldre
generationens ofürstånd i nyssberörda hänseende. »Föräldrarne förstå ej
alltid» — säger en af våra meddelare,1 — »att göra hemmet så
tilldragande eller att gå de ungas berättigade önskningar så pass
till mötes, att barnen riktigt trifvas i föräldrahemmet och växa
fast vid hembygden. Nog kunna barnen vara pockande och
uppstudsiga, men äfven föräldrarne fordra ofta för mycket och gifva
för litet. De fordra mången gång äfven af de vuxna barnen en
fullständig underkastelse och obetingad lydnad. De fordra ett
oaflåtligt, strängt arbete. De medgifva ingen som helst frihet och
själfständighet, hvarken inåt eller utåt. Inga förströelser äfven af
oskyldigaste art tillåtas, ingen ytterligare utbildning hvarken i
bokliga kunskaper eller praktiska färdigbeter. Hur mången ung man
och kvinna, hos hvilka kunskapstörsten och själfständighetskänslan
vaknat, hafva icke drifvits öfver till Amerika, dä hemmet visat sig
hvarken förstå eller vilja tillmötesgå sådana kraf!» — Liknande
iakttagelser hafva flerstädes gjorts också af Emigrationsutredningens
bygdeundersökare».
Att hemmasöner och hemmadöttrar i bondgårdarna icke för
allt sitt arbete erhålla någon kontant lön att disponera, anföres
ock från många hall såsom en orsak till att hemmet öfvergifves.
De anse sig på detta sätt stå i en sämre ställning än drängar och
pigor. — Att, i allmänhet taladt, en ökning af arbetslönerna, skulle
vara det kraftigaste medlet att kvarhålla befolkningen på
landsbygden, säger sig själft, men härför kräfves ju en total
uppryckning af landsbygdens hela näringslif. En fördel, som landsbygden
dock i och för sig äger gentemot städerna, är den större möjligheten
att för jämförelsevis ringa kostnad åstadkomma tillfredsställande
bostadsförhållanden. Men, såsom alltför väl bekant, blifva dessa
möjligheter ytterst sällan tillvaratagna.
Särskildt flere bland våra provinsialläkare uttala sig mycket
ogynnsamt om bostadsförhållandena, den dagliga kosten in. m. äfven
pä landsbygden. Visserligen har man ännu icke vant sig vid att
ställa större fordringar i detta hänseende (det lär man sig först i
Amerika), men de trånga och öfverbefolkade bostäderna skapa dock
ofta en instinktiv vantrefnad, som leder till bortflyttning. Den
enformiga, ofta illa tillagade kosten skärper denna »olust». Ofta nog
är det icke bristande tillgångar, som förklara dessa missförhållanden,
— man erinre sig (le stort tilltagna bondgårdarna i Norrland, där
’ Sid. 383 här ofvan: skildringen är frän södra Dalsland och afser alltså en ort al’
jämförelsevis gammal struktur. I Skåne, Dalarne. Norrland och mångenstädes annars
torde förhållandena i detta hänseende ställa sig annorlunda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
