Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKET. TORPAREK LASSEN. 685
Att döma af talrika ock välgrundade klagomål just i fråga om rätten
till ersättning för jordförbättringar kan lagstiftningen på denna punkt med
framgång ingripa i utvecklingens gång. På andra punkter, där lagändring
föreslagits, äro utsikterna att ernå mera betydande resultat måhända mindre ljusa.
Såsom ett af de viktigaste hindren för afsöndringar bar vidare ofta
framhållits svårigheten att befria afsöndrad lägenhet från stamfastighetens gäld,
hvars belopp mångdubbelt kan öfverstiga lägenhetens värde. Okas detta t. ex.
genom nybyggnad, riskerar innehafvaren att hafva nedlagt kostnad oeh arbete
allenast till förmån för upplåtarens fordringsägare. En enkel och effektiv
utväg har torpkoinmissioncn anvisat genom att föreslå rätt för lägenhetsägaren
att erlägga köpeskillingen genom dess nedsättande hos Konungens
Befallningshafvande. Därefter skulle lägenhetsiigareii icke ansvara för stamfastighetens
gäld i vidare man än köpeskillingen understego det värde, som vid i särskild
ordning förrättad uppskattning sattes a lägenheten. Om stam fastighetens ägare
ej inom viss tid kan visa sig äga inteekningshafvorcs medgifvande att lyfta
köpeskillingen, skulle Konungens Befallningshafvande ha att fördela den i samma
ordning, som för fördelning af utmätningsvis såld fastighets köpeskilling är
stadgad.
En sådan reform syftar skenbart åt motsatt håll mot do tva förut
omnämnda, i det att deri skulle påskynda torparklasscns försvinnande och
förvandla den till en själfständig smabrukarklass. Den står likväl i god
öfverensstämmelse såväl med syftet hos kommissionens uppdrog som ock med
tendenserna inom jordpolitiken i öfrigt. Ej heller de invändningar, som kunna
resas ined tanke på intcckningshafvare, hvilka nödgas mottaga betalning
tidigare än aftalats, torde kunna tillerkännas afgörande betydelse. Svårigheten
för lägenhetsinnehafvaren att anskaffa nödiga medel kommer nog framdeles
som hittills att kräfva störro uppmärksamhet än det formella hindret af sist
antydda art. Det är hiir, som ofta, endast till mindre del som den
ekonomiska utvecklingen kan direkt påverkas genom lagstiftning.
Äfven den sista at’ de programpunkter, som kommissionens förslag
innefattar, lösningsrätten, syftar till torparens förvandling till jordägare.
Beträffande lägenheter, som upplåtits på viss tid, cj understigande 40 år,
liar kommissionen föreslagit, att nyttjanderättshafvaren, under vissa
förutsättningar, efter upplåtelsctidens utgång skull få inlösa lägenheten, om dess jord
i värde understiger åbyggnaderna och dessa tillhöra honom. Vid lägenhetens
värdering skulle därvid hänsyn icke tagas till den förbättring, jorden kan
hafva vunnit genom arbete eller kostnad, som af nyttjandcrättshafvare
nedlagts därå. Värderingen skulle i stället ske med hänsyn till jordens skick
v’d upplåtelsen, såvidt sådant kan utrönas. Man har därvid tydligen utgått
frun, att frukten af brukarens arbete bör tillkomma allenast brukaren, således
°n rationellare ståndpunkt iin den, som förslagets första hufvudpunkt, enligt
livad vi förut sett, grundats pa.
Att denna lösningsrätt kan väcka betänkligheter, har kommissonen
ingalunda förbisett. Invändningar, afseende för fastighetskrediten uppkommande
faror, bar man velat autccipera genom ett stadgande, att lösesumman, därest
inteckning å hufvudgården finnes, skulle nedsättas bos Konungens
Befallningshafvande för fördelning mellan rättsägande. Svårare har varit att bemöta det
inkast, att torparnas ställning i regel knappt skulle förbättras genom denna
lösningsrätt. Ofta skulle säkerligen torparnas begränsade tillgångar göra
lösningsrätten illusorisk. De förmåner och den hjälp dc ofta kunnat påräkna
från hufvudgården skulle nog i stor utsträckning bortfalla.
Minst hälften af från olika ball insamlade svar à denna fråga uttrycka
visserligen den åsikt,, att torparens ekonomiska ställning genom friköpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
