- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
688

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

<588

EMIGRATIOXSUTBEDjnNGEN. BETÄXKAXDK.

åriga eller till kroppsarbete olämpliga familjemedlemmarna utan vidare
ceremonier in på ifrågavarande kommuns fattigvårdsinrättning. Statarne
antagas i allmänhet per år, och som man af det föregående kan förstå, lefva
de flesta statarefamiljer i ett ständigt tillstånd af verklig, djup fattigdom.
Det gäller vanligen för dem endast ott kunna skaffa bröd för dagen ät sig
själf och sin familj. Att ställa sträfvandena högre och på framtiden, därom
kan för statarne under nuvarande förhållanden ej blifva tal. Att under dylika
förhållanden ombyte af plats och bostad ofta. förekommer är naturligt. I
verkligheten finnas också mänga stora egendomar, hvarest alla eller flertalet
statare ärligen ombytas. Endast till undantagsfallen torde det höra, att en
statare bela sitt lif förblir bofast å samma ägendom och bebor samma stuga.

Från dessa statarefamiljer är det vi nu årligen se en stor armé af
arbets-dttgliga unga män och kvinnor lämna landet för att i utlandet, särskildt
Förenta Staterna, söka, om icke sin lycka, så dock en mera människovärdig
tillvaro. Och huru kunna vi väl för närvarande vänta eller begära annat af
dem! Hvilken framtid skymtar väl för de i dessa statarefamiljer uppväxande
unga människorna? Antingen att kvarstanna i hembygden, för att frivilligt
gå till mötes ett lif af hårdt arhete mot ersättning af nätt och jämt så
mycket bröd, som behöfves för lifvets uppehälle. I bästa fall kunna
framtidsutsikterna i så fall bli att till döddagar få med sin familj bebo den lilla
statarestugan. I sämre och tyvärr alls ej ovanliga fall är det dock
fattigstugan, som får blifva den af arbete brutne statarens tillflykt på gamla
dagar. Hveni må därför undra på, att barnen, allteftersom de växa upp och
blifva arbetsdugliga, om möjligt söka lämna hemorten för att söka ett
tacksammare arbetsfält? Klart är ju, att det är i första rummet just den mera
intelligenta, pigga och företagsamma delen af dc unga, som har nog
företagsamhet och energi att söka sig till andra trakter, diir deras arbete bättre
betalas. Den trögaste och ointelligentaste, kroppsligen såväl som andligen
sämst utrustade delen af befolkningen blir dock, som naturligt är, kvar i
hembygden.

Kronolänsman Sigurd Pira, i Norra Vedbo härads första distrikt
af Jönköpings län, skrifver, i december 1907:

För nagra år sedan började i stället för torparc anställas statare. Då
började statarsystemets blomstring, ett system som jämte landtkommuncrnas
fattigvärd utgör den mörkaste fläcken å den svenska landsbygden. Trots de
dåliga, ofta usla förhållanden, hvari statarfamiljcrna lefva sitt lif, synes det
som om de stora jordägarne ickc skulle hafva så svårt att fä statare som
tjänstehjon. Orsaken därtill torde väl hufvudsakligen vara att söka däruti,
att när en familj räknas bland statarne pä en gård, den har allt för svårt
att arbeta sig upp till något aunat. Eu statarcs lif är både omväxlande och
enformigt. Det är rikt pà försakelser och umbäranden men fattigt på
förströelser och glädje. Sa suart godsägaren en tid haft en dräng, gör ban allt
för att förmå honom ingå äktenskap, ty så snart familjen är bildad, är
godsägaren viss om honom som statare. Löneförhöjning och löften om god
framtid locka drängen att stanna kvar, och blott ban varit på gärden några är,
har ban svart att byta sysselsättning; åldern, stor familj och dåliga affärer
trycka honom kvar på ett ställe, som hatt i grund oeh botten hatar och
afskyr.

Statarlönen växlar betydligt i orten men utgöres alltid af kontanta medel
och naturaförmåner. Såsom god ärlig lön anses följande, som länmas å cn
större landtegendom i orten:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0702.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free