Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
696
emiGrationsutredningen. betänkande.
Utskottet vidgå, att en fOrilndring till det silmre i detta hänseende under
årens lopp försiggått. Nutidens jordbruksarbetare betrakta nämligen ofta de
landtliga sysslorna med ett visst förakt, hafva ej något intresse af att sätta
sig ill i de olika detaljerna af desamma och äro öfver hufvud liknöjda i fråga
om det resultat som genom jordbruksdriften uppstår. Hufvudsaken är, att
dagen går, att rastetiderna tagas ut i sin fulla utsträckning, ocb att aflöningen
bekommes i goda kontanter och mycket goda naturaförmåner. Ett verksamt
medel inot nämnda sorgliga förhållande torde vara svårt att angifva, men
häller Utskottet före, att något skulle kunna vinnas genom att göra arbetarne
delaktiga af den vinst på driften, som bör kunna uppstå om det hela skötes
planmässigt och väl samt såväl husbonde som arbetare spänna alla sina
krafter för att vinna ett godt resultat.
Älfsborgs läns Södra. Tillgången på arbetskraft för det större
jordbruket är alldeles otillräcklig för att jordbruken skola kunna skötas väl. Hvad
kvinnornas arbetsprestationer beträffar, så är redan förut nämndt att de hafva
stor obenägenhet för landtarbete, och särskildt är det. snart sagdt omöjligt att
fä några mjölkerskor. De manliga arbetarnes prestationer torde däremot nog
vara i kvalitatift hänseende öfverlägsna dem som åstadkommos för några
årtionden sedan.
Alfsborgs läns Norra. Tillgängen på arbetskraft vid jordbruket har
afgjordt minskats under do gångna 40 åren, dock ej i jämnt fallande skala,
utan har uiider dc 10 à 15 sista åren, och framför allt do 3 sista åren,
tillgängen i oroväckande grad förminskats. Ehuru emigrationen har sin dryga
del i den knappa tillgången på arbetsfolk iuom jordbruket, torde dock eu del
få skrifvas på dels industrien, som med sin höga dagspenning suger till sig
landtarbetarnc, och dels ungdomens alltmera tilltagande obenägenhet att arbeta
i jorden och »tjäna bönder». — Dagsverkspriserna för 40 år sedan torde rätt
allmänt varit 75 öre för fullgodt vinterkarldagsverke och 1 kr. à l ss för
fullgodt sommarkarldagsverke. Eullgod dräng i husbondens kost betalades vid
samma tid med 100—125 kronor. Nu däremot betalas för långt sämre
arbetare 2 kr. för vinterkarldagsverke, 3 kr. för sommarkarldagsverke samt 275
—300 kr. för knappt fullgod dräng i husbondens kost. Viljan och förmågan
att åstadkomma fullgoda arbetsprestationer är i starkt aftagande, beroende på
tidsandan, som fordrar kortare arbetstid och högre dagspenning men ej finner
angeläget vara, att arbetsprodukten stegras i samma mån som dagspenningen.
Skaraborgs län. Folkminskningen pä länets landsbygd började
omkring ar 1880 och har under de därpå följande 27 åren alltjämt fortgått.
Denna minskning var till en början föga kännbar och ersattes af
arbotsspa-randc maskiner. Ännu på 1890-talet var tillgången pä arbetsfolk tillräcklig.
Särskildt under de senaste tio ären har tillgången pä arbetskraft för det störro
jordbruket emellertid i hög grad aftagit. Anledningarna tordo i främsta hand
vara att söka uti industriens utveckling och emigrationen. Under de 2 å 3
senaste åren har situationen blifvit ännu sämre. Folkbristen är nu helt
uppenbar, ocb få torde de gårdar vara, som hafva alla platser besatta. I all
synnerhet förefinnes stor svårighet att erhålla kreatursskötare samt mjölkerskor.
Tillståndet på arbetsmarknaden är således sådant, att åtminstone alla större
jordbrukare med en viss oro se framtiden un. Arbetsdagen göres kortare,
arbetarnes fordringar på ökade löneförmåner stegras, samtidigt som
arbetsintensiteten snarare minskas än ökas. Allt detta skulle kanske ändock icke
hindra det större jordbrukets skötsel och framtid — ty förmåga att arbeta
finnes hos värt folk, — om icke de socialistiska lärorna ingöto hos arbetaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
