Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 fi
emioratjonsutrkdninoen. betänkande.
T fra ga om kreditanstalter för det mindre jordbrukef föreligger, såsom
bekant, för närvarande ett kommittéförslag.
Åtskilliga af de önskemal, som framhallas i
Hushållningssällskapens uttalanden här ofvan, skulle förverkligas genom inrättandet
af s. k. lagerhus för spannmålens upplagande och försäljning. Vi
egna några ord at denna fråga i afdelningen här närmast efter. Såsom
där nämnes, finnas tyvärr icke några utsikter till, att denna förträffliga
institution skall blifva införd i vart land.
Att ett intensift jordbruk kräfver ökadi rörelsekapital, för
anskaffande af gödningsämnen och maskiner m. m., betonas i en del af
uttalandena här ofvan. När fråga uppstår, huru de ökade
kreditbe-hofven skola tillfredsställas, synes man i flere fall hafva haft i
tankarna kreditföreningar, erinrande otn de i Tyskland sä mycket
uppskattade Raiffeisenska lånekassorna. Det iir egendomligt, att försök i
denna riktning knappast någonsin synas ha blifvit gjorda i vårt land.
Men orsaken är väl i främsta rummet — såsom också antydes i ett
uttalande här ofvan — bristen pä solidaritet mellan våra jordbrukare
och den ständiga, gammaldags misstron, som omöjliggör allt samarbete.
Af denna inrotade misstro, — en af vart folks skötesynder, har Helge
Nelson lämnat en målande skildring lör den öländska allmogens del,
i Ernigrationsutredningens Bilaga VIII.1
Det kan ju synas onödigt, men vi tillåta oss dock här återgifva
en kort skildring, efter Johan Leffler, af de Raiffeisenska
lanekas-sornas organisation och uppgifter.3
»De mest utmärkande dragen hos dessa föreningar äro följande.
Medlemmarne äro obegränsadt och solidariskt ansvariga för sin förenings
förbindelser. I regeln tillhöra en förenings alla medlemmar en och samma
kommnn. Medel till utlåning erhållas dels genom direkt upplåning, dels
(åtminstone oftast) äfven genom såväl medlemmarnas som utomståendes
insättningar på sparbanksbok hos föreningen. Utlåning sker endast till samma
förenings egna medlemmar, med fullgod realsäkerhet eller borgen af minst
tvenne föreningsmedlemmar, dels på kortare tid, dels och i regeln pa 1, ända
till 10 ar, med periodiska afbctalningar, såsom i våra sparbanker, hvilka
dessa föreningar likna äfven i det afseendet, att styrolseplatscrna äro
oaf-lönade, sa att endast egentligt arbete i föreningens tjänst (bokföring o. dyl.)
betalas. Lån beviljas endast för ändarna!, som af styrelsen äro kända ocb
gillade. De första Haiffcisenska föreningarna hade icke någon grundfond;
numera bildas i regeln en sådan fond genom sammanskott, men ingen medlem
fàr äga mer än en lott, och inga dividender utdelas, utan lottägarc i
grundfonden åtnjuta pä sin höjd vanlig låneränta. Af uppkommande vinstmedel
bildas en reservfond, som blir föreningens gemensamma egendom och hvars
afkastning eventuellt användes för allmännyttiga ändamål, särskildt till att
befordra föreningsväsendet i allmänhet bland jordbrukarne inom föreningens
1 Bilaga VIII. Öland. sid. 55. — * Ekonomiska Samhällslifvet, II, sid. 156. Kassor
af detta sla^ finnas numera i stort antal i synnerhet i västra och södra Tyskland och
hafva vunnit utbredning äfven i andra länder, mest i Österrike och Italien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
