Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
732
EMIORATIOXStJTREDNINGEN’. BETÄNKANDE.
fördelning behöfver genomföras i fråga om ladugårdsskötselns
särskilda grenar.
Under de senaste ären har en bel omläggning af det svenska
landtbruket ånyo kommit på tal. Först i Danmark, oeh sedermera
äfven i vart land, hafva starka tvifvelsmål börjat låta sig höra,
huruvida icke hela den sa mycket berömda systemförändringen fran
extensiv spannmålsodling till intensiv ladugårdsskötsel egentligen är
ett storartadt ekonomiskt misstag. I Sverige har denna åskådning
i första rummet företrädts af ingeniör Alf Larson. Det är ju
naturligt, att ett sa omfattande problem icke låter sig lösas med de
allmänna resonemang, som hittills förebragta, utan att
noggranna undersökningar erfordras, om någon verklig klarhet skall kunna
vinnas. En officiell dylik undersökning är också föranstaltad.
Att resultatet skulle blifva en ny och fullständig
systemförändring, tillbaka till det gamla, måste ju åtminstone för en
utanförstående synas i hög grad osannolikt. Men möjligt är väl ändock, att
man till sist finner sig hafva gatt något för långt, och att
uppmärksamheten anyo vändes till vissa grenar af landthushållningen, som
under den senaste mansåldern fått sta alltför mycket tillbaka. Dä
skall kanske också visa sig, att det nu sä godt som afstannade
nyodlingsarbetet ännu en gång skall kunna med ekonomisk fördel
återupptagas. Från synpunkten af den svenska emigrationens motarbetande
skulle knappast någonting kunna vara mera välkommet och
förhoppningsfullt.
Att det är något i olag med det nuvarande svenska
landtbruks-systemet, göres troligt också däraf, att, såsom flere gånger antydts,
den stagnation, som redan länge gjort sig mer och mer gällande
inom det egentliga åkerbruket, numera synes hota också skötebarnet
ladugårdsskötseln. Ännu är väl denna stagnation icke absolut, men
den är åtminstone relativ, sa till vida att ladugardens produktion
begynt ställa sig ogynnsammare än förr i förhållande till behofvet.
Under hvart och ett af de fyra senaste årtiondena hafva in- oeh
ut-försoln af ladugårdsprodukter utgjort, efter värde räknadt, i årliga
medeltal:1
Årligen. Införsel, kr. Utförsel, kr. Skillnad, kr.
1871 1*80......21,81!»,000 15.300,000 — 9,424,000
1881 1890 ...... 24,016.000 32,869,090 + 8.853.000
1891 1900 ...... 21,526,000 50,753,000 + 29,227,000
1901 1910 ...... 40,855,000 52.818,000 + 11.963,000
Öfvergången från ett importöfverskott af 9 millioner kr. årligen
under 1870-talet till ett cvyorf-öfverskott af 9 millioner under
1880-talet Sir ett vackert intyg om den energi, hvarmed vår ladugårds-
1 Efter Tal». 28, sid. 100; jfr anmärkningen till denna tabell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
