Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
746
EMIORATIOXStJTREDNINGEN’. BETÄNKANDE.
modiga kamp emot den, ock huru Lan åtminstone i ett fall lyckades
lägga den i öppen dag. Att vår formalistiska rättskipning icke
alltid förmådde bemästra detta kaos af en ny värld, är allför väl
kändt och bevittnadt.
Kanske den största förbittringen åstadkoms af bolagens
öfvermakt på kommunalstämmorna, hvilken garanterades dem af den
graderade röstskalan. Tvärt emot hvad som vanligen anses, torde
nog i regeln denna makt hafva begagnats med hofsamhet; men
naturligtvis voro öfvergreppen ändock talrika, och dessa befäste i
sin ordning allmogens uppfattning, att man var af stat och
samhälle maktlöst utlämnad i de penningestarka bolagens våld.
Alla de missförhållanden, som nu skildrats — och åtskilliga
andra dessutom — voro i själfva verket i första rummet
framkallade af brister i lagstiftning och förvaltning. Detta är något
som icke får glömmas, om man skall knnna göra sig en rättvis
uppfattning af Norrlands ekonomiska historia under det senaste
halfseklet.
I ett par fall hafva dessa missförhållanden numera afhjälpts: den
kommunala rösträtten är reformerad i demokratisk riktning, och en
arrendelag är ändtligen kommen till stånd. Beträffande
Norrlandsfrågans kärnpunkt har man försökt sig med den nya
»Norrlandslagstiftningen», för hvilken här ej behöfver redogöras. Att förhållandena
i verkligheten dock icke undergått någon förbättring, göres troligt
af, att utflyttningen frän Norrland aldrig varit så stor som under
det senaste årtiondet.
Under kampen om »Norrlandslagarna» har do norrländska
jordbrukarnes uppfattning fått fullt tillfälle att göra sig hörd, och
därom vore ju intet annat än godt att säga, om blott en lösning af
svårigheterna kunnat på detta sätt komma till stånd. Men vi tro
icke, att ens de mest utpräglade entusiasterna vilja påstå, att
lösningen verkligen ännu är funnen. Under sådana förhållanden synes
det vara värdt att uppmärksamma äfven sågverksindustriens
invändningar, — så mycket mera som industriens målsmän också
representera den praktiska affärsinsikten i detta fall. Denna synpunkt
vill man ju gärna förbise i Sverige, men om detta är till landets
verkliga bästa, därom kan man tillåtas hafva sin egen mening.
Sàgverksägarnes uppfattning af Norrlandsfrågan har framlagts
bl. a. af d:r Frans Kempe, i en broschyr om »Trävaruindustriens
debet och kredit», ett aftryck af en artikelserie i Stockholms Dagblad
år 1911. På grund af sakens vikt tillåta vi oss här att i utdrag
återgifva det väsentligaste af denna broschyrs innehåll.1
1 Vi ha cj ansett nödvändigt att markera de ställen där uteslutningar skett,
emedan sammanhanget torde tillräckligt tydligt framgå ändå. Vid ett par tillfallen ha,
för sammanhangs åstadkommande, smärre redaktionsåndrlngar måst göras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
