Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGSBRUKET. NORRLANDSFRÅGAN.
7-19
I England söker man ]>a allt sätt att förskaffa industrien den jord, hvaraf
den har behof, och i detta afseende äro de engelska arbetarne cj de minst
ifriga, ty de förstå sitt. eget intresse. Uppfattningen bär och den i England
äro sålunda vidt skilda. Obestridligt är emellertid att det engelska folket
är klokt och företagsamt, att England därför är rikt och världshärskande,
men att det svenska folket är fattigt och Sverige utan vidare anseende.
Engelsmännen och deras ättlingar förstå konsten att taga sig fram, hvarhelst
de befinna sig. De uppfostras till män, som veta att lita endast på sig
själfva och att handla klokt och i rätta stunden, vi till drömmare, hvilka
samhället i värsta fall har skyldighet att taga band om.
Företagsamheten är numera internationell. Vi ha fått bevittna, och
bevittna alltjämt, hurusom europeer, framförallt engelsmän, uppsöka de platser
af jorden, där något är att göra, taga hand om utvecklingen och bärga bela
eller delar af viusteu till det egna laudet. Detta hvarken kan eller bör
hindras, ty det är en naturlig sak att den, som äger förmåga, kapital och
verksamhetsbegär men saknar tillfälle att inom eget land kunna utveckla
dessa egenskaper, uppsöker områden, där dessa kunna nå full utveckling, och
för mänskligheten som sådan är det en välgärning att förmågan och kraften
få göra sig gällande. Jag har nyligen haft tillfälle att studera, hurusom en
handfull engelsmän under loppet af ott tjugutal år omdanat ott land, där
rättslöshet och våld, lättja och fattigdom härskat i århundraden. Ett sådant
arbete iir till mänsklighetens nytta, och hvarje land, där företagsamheten står
stilla, så att tillföljd däraf landets naturliga hjälpkällor icke tagas i anspråk,
eller där sådana förhållanden råda, att företagaren riskerar att genom väld
ocli orättfärdighet se frukterna af sitt arbete gå sig ur händerna, blir förr
eller senare föremål för en sådan omdaning, ty mänskligheten kommer att
behöfva all jordens resnrser. Förr eller senare bli därför dessa begagnade,
hvarhelst de finnas.
Kombineras de stora nationernas företagsamhet med en nafnrlig
trötthetskänsla hos industriens män i Norrland, kan situationen bli farlig. Agitationen
och de fientliga åtgärderna kunna nämligen framkalla frestelse att inteckna
bolagens egendomar och försälja obligationerna till utlänningar. Både vår jord
oeh våra stadsfastigheter äro emellertid redan i stor utsträckning belånade i
utlandet, hvarigenom detta redan har stora intressen att bevaka i vårt land.
Men dessa intressen borde icke i onödan ökas, ty med hvarje ny belåning af
svensk egendom i utlandet stiger risken af en inblandning utifrån i våra inre
angelägenheter, något som vår själfständighetskänsla ej kan tåla.
Frestelsen att sälja sin egendom till utlandet är dock gifvetvis ännu
större. Man påstår att trävaruindustrien i Norrland är internationell. Så
var det i stor utsträckning, men så är det icke längre. Endast ett verk —
dock ett af vära allra förnämsta — äges numera af utlänningar, och i några
fa verk ha dessa ännu mindre andelar. Efter mänga års sträfvanden ha vi
sålunda omsider kommit därhän, att do flesta af vara sågverk i Norrland
ä«as uteslutande af svenskar. Ar det meningen att omintetgöra resultatet af
dessa sträfvanden genom att framtvinga aktieförsäljning till utlandet?
Vore Norrland en del af U. S. A., så hade man grundade skäl att
antaga att inom kort dess grufvor skulle vara kända och bearbetade, dess
vattenfall monterade, mäktiga industrier hafva uppblomstrat, befolkningen hafva
mångdubblats och landet vara genomkorsadt af järnvägar, ty amcrikanarne
hafva ej blott förmåga, företagsamhet och kapital, utan do äro äfven vidsynta.
^ i kunna emellertid icke tälla med dem i något af dessa hänseenden, allra
niiust, i det sistnämnda.
4b—112201. EmigraiionsKtrtdningen. Betänkande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
