Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
756
EMIORATIOXStJTREDNINGEN’. BETÄNKANDE.
Fisket.
I vårt uttalande i emigrationsfrågan i november 190C, återgifvet
också i Bilaga XIX, ägnades några ord äfven åt våra
fiskeriförhål-landen. Vi återgifva dem bär ännu en gång; den något patetiska
tonen kanske förefaller mindre lämplig nu, sedan åtskilliga hithörande
frågor åtminstone blifvit föremål för den allmänna uppmärksamheten,
men den förklaras af de verkligen besynnerliga förhållandena
härutinnan ännu för några få år sedan.
»Med att befrämja fisket menas i vårt land alltid att träffa anstalter för
att draga upp sä mycket fisk som möjligt ur sjön. Sedan ligga på själfva
fiskeplatserna — tyska uppköpare ocb tillägna sig brorslotten af förtjänsten.
Huru mänga millioner ocb tiotal millioner kronor skulle ej under de senaste
trettio ären ba stannat kvar i Bohuslän ocb Blekinge, oin vi haft öga för
nödvändigheten att afhjälpa dessa grofva missförhållanden? Men man frestas
att ihågkomma det gamla ordet: »mod seende ögon se de intets. Däremot:
gäller det yrkets tekniska sida, måste erkännas att mycket under dessa
årtionden gjorts för värt fiskes fürkofrau. Men hvarför då hafva ställt sig så
absolut likgiltig för afsättuiugsfrågan, som dock- kunde hafva renderat så mycket
mera för jämförelsevis mindre arbete? Ilar man ej hiir ett talande intyg
om vårt svenska folks underliga felsyn i ekonomiska ting: att alltid tänka på
tekniken och låta afsättningen — sköta sig själf!
Det säges att någon förbättring inträdt också i detta fäll under senaste
år. Må så vara. Är förbättringen också tillräcklig? Och i alla händelser,
hvem gifver oss åter livad som under årtionden hufvudlöst slösats bort?
Under nära trettio iir skänkte hafvet vid Bohusläns kust vårt folk
praktiskt taladt i obegränsad mängd en god och billig folknäring i den
bohuslänska sillen, livad gjorde nu våra kommunikationsanstalters vårdare för att
i möjligaste män göra landet detta öfverflöd till godo, genom snabba
förbindelser till aflägsna landsdelar för lägsta möjliga undantagsfrakter? En läng
tid var svaret det gamla vanliga: intet. Sä kom en tid, då det kanske fick
mildras till: otillräckligt. Ar hvad som för närvarande göres allt hvad för
det stora syftet vore möjligt? Väl är fisket ju ej längre det samma som förr;
desto angelägnare är att, taga vara på det som är kvar.»
Under de senaste åren hafva åtskilliga åtgärder vidtagits för
att råda bot pa en del af de ofvan anmärkta missförhållandena.
År 1911 beslöt riksdagen byggandet under de närmaste åren af 21
fiskehamnar, däraf 3 i Bohuslän. Annn är dock ingen af dessa hamnar
fullbordad. Om otillräckligheten af åtgärderna för
fiskeriprodukternas distribuering vittnar alltjämt den oproportionerligt ringa
förbrukningen af fisk och de af mellanhänderna uppjagade priserna
t. ex. i Stockholm. En (lei försök, både offentliga och enskilda,
hafva visserligen gjorts att ordna dessa förhållanden, men hittills
hafva dessa försök merendels misslyckats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
