Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
760
EMIGllATIONSljTREDNINOEN. BETÄNKANDE.
vänta, att den nya tulltaxan kommer att fastställa tillräckligt skydd äfven för
dessa artiklar, torde inom kort var järnliandtering komma att leverera största
delen af det myckna järn, som nu onödigtvis importeras. Att den dagen
snart må komma, det är en väl grundad ock sig med hvarje dag alltmera
utbredande önskan, hvars uppfyllande med så mycket större intresse motses,
som järuhandteringen för närvarande lider svårt af de rådande tryckta
konjunkturerna.»
Det kan ej nekas, att man blir något missmodig, när man äfven
från så representatift häll ser vår järnhandterings framtid
väsentligen byggas pa — tullskydd och på förbrukningen inom Sverige
själft. Hvad angår det här uppställda målet, att Sveriges import af
tackjärn skall bringas att upphöra, torde meningarna vara delade
om, huruvida detta verkligen vore förmånligt för vår järnindustri.
Det gifves, såsom bekant, åtskilliga stora artiklar, i fråga om hvilka
man gjort gällande, att deras afsättning betydligt underlättas om
det använda materialet utgöres af annan vara än det i dessa fall
onödigt förstklassiga och dyrbara svenska järnet. Att omöjliggöra
ett rationellt användande af billigare råämnen, och likaså en annars
tänkbar export af dylika billigare, förädlade varor, skulle väl icke
för oss innebära någon vinst.
Huru vacker än den svenska bergshandteringens
månghundraåriga historia är beträffande denna närings tekniska bedrift, får icke
förgätas, att bergsbruket från synpunkten af dess betydelse för
Sveriges ekonomiska lif under minst hundra år befann sig i
tillbakagång, ocb att äfven nu mera dess framsteg äro i kvantitatift
hänseende mycket svaga, — med det enda undantaget för senare tiders
järnmalmsbrytning. Under sådana förhållanden är det icke
underligt, att cn stor del af mellersta Sveriges gamla bergslager höra till
vara främsta utflyttningsbygder. I detta hänseende kommer
bergsbruket bland våra hufvudnäringar jordbruket närmast. 1 bägge fallen
har expansionen varit otillräcklig, och det är ju detta moment som
för emigrationsfrågan är det afgörande.
Vårt 1’olk ser alltså längtansfull mot den dag, då Sveriges
mineraliska skatter skola för vårt ekonomiska lif blifva af fullt den
betydelse som de i sig själfva äro mäktiga att ernå. Härför fordras
större kapital, bättre ordnade afsättningsförhullandcn på
världsmarknaden och visserligen äfven gynnsammare konkurrensvillkor i
allmänhet. I detta senare fall stå vi väl till stor del inför en »force
majeure», men kanske äro vi dock äfven själfva i stånd att åstadkomma
icke så litet, om problemet verkligen fattas skarpt i sikte och ett
fullt utnyttjande kommer till stånd af hvarje för oss gynnsam
omständighet, som kan uppletas eller — skapas.
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
