Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
782
EMIGllATIONSljTREDNINOEN. BETÄNKANDE.
slaget i själfva verket är något för starkt. Riktningen af förändringen från
det ena året till det andra blir dock otvifvelaktigt korrekt angifven.
Under de senaste åren har en stark koncentration begynts bland
våra enskilda banker, en företeelse, som måste räknas till de odeladt
glädjande. Behofvet af emissionsbanker har länge gjort sig kännbart
inom vårt näringslif; en begynnelse i denna riktning är numera gjord,
om än i tämligen ringa skala och kanske ännu icke med fullt afsedt
resultat.
Att vårt svenska växoldiskonto under det senaste halfseklet
varit i genomsnitt mer än en procent högre än i
Tyskland—England—Frankrike, är ådagalagdt i Bilaga XIII. Under de senaste
båda årtiondena bar öfvervikten till och med uppgått till IV» à IV*
procent; denna stegring vittnar kanske om den ökade
företagsamheten i värt land.
För hvarje årtionde för sig har diskontot utgjort, i medeltal:’
Ären England. Tyskland. Frankrike. Medeltal. Sverige. Sveriges öfvervikt.
1861/70. . . . 4-27 457 3-95 409 588 1 29
1871/80 4-34 3 70 381 4-98 1 17
1881/90 393 3 19 3-54 419 0’«5
1891 00. . . . 2-91 3-94 258 31 a 4"(>9 1*5(1
1901 10 . . . . 312 4-85 3’06 3’67 5-03 1-3(1
Ett så hiigt diskonto utgör naturligtvis en börda för det svenska
affärslifvet. Någon närmare undersökning af dess faktiska betydelse,
oeh huruvida bördan möjligen skulle kunna lättas, — är oss icke
bekant. — Egendomlig är stegringen i Sverige under årtiondet
1891/1900, medan de stora länderna då ännu företedde tillbakagång,
— eller i Tyskland stagnation. Under 1880-talet däremot stod
Sveriges siffra ovanligt nära de andra ländernas. Kanske vittna
dessa tal om, att skillnaden i ekonomisk expansionskraft dessa båda
årtionden emellan var i vårt land ovanligt stor. Om den svenska
industriens markerade uppblomstring ungefär från 1888, är redan
taladt.
Inrikes handeln.
Trots värt förträffliga järnvägsnät och var talrika ångbåtsflotta
samt vara stora sjöar och öfriga vattenvägar iir den inro handeln i
Sverige, ehuruväl i och för sig mycket omfattande, dock ännu icke
alls organiserad efter tidsenliga grunder. I synnerhet gäller detta
omsättningen af lifsmedel och dylika varor.
För att taga ett typiskt exempel! Fruktodlingen lyckas i södra
Sverige förträffligt, men är dock ännu föga omfattande, emedan
afsättningen är för liten. Samtidigt iir i Stockholm frukten
oproportionerligt dyr och införes till stor del från — Tyskland.
1 Talen for Sverige äro i enlighet med de officiella siffrorna i Tab. 44 här ofvan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
