Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
786
EMIGllATIONSljTREDNINOEN. BETÄNKANDE.
ler ocli handelsstipendiater, ha hufvudsakligen inriktat sin verksamhet på att
uppmärksaragöra fabrikanter och köpman på tillfällen till export. Det har
naturligtvis haft sin stora betydelse, detta arbete, men resultatet har i många
fall blifvit ringa, därför att de ansatser som gjorts att fullfölja de gifna
anvisningarna saknat planmässighet. En upplysningsverksamhet är i och för
sig nyttig och nödvändig, mon utan organisation af handeln kan den aldrig
leda till någon varaktig och betydande framgång, famlande försök af små
och oerfarna tirmor resultera endast i missräkningar och förluster. Hvilket
kapital af energi och företagsamhet, hvilka summor af pengar ha icko gått
förlorade på dåligt förberedda och dåligt organiserade exportaffärer? Det kan
därför icke nog kraftigt framhållas, att det merkantila upplysningsarbetet endast
är en sida af exportens främjande; en annan och minst lika viktig är
exportens organisation. Ofantligt mycket återstår att göra på det sistnämnda
området, som hos oss är ott tyvärr nästan obrukadt fält.
Ansatser ha emellertid gjorts till en förbättring, och härvid böra vi främst
nämna handclskamrarnas verksamhet. Institutionen är i vårt land ännu
tämligen ny, och man får ickc vänta alltför mycket af de första årens mera
trefvande försök. I mån som handelskamrarna fa sina uppgifter mer klara, kan
mau vänta ett mer aktift ingripande äfven med afseende på den utländska
handelns, exportens och importens, organisation.
Af särskildt stor betydelse härvidlag har varit upprättandet af den svenska
handelskammaren i London, hvilken kan tjäna som ott föredöme för liknande
institutioner till försvar för dc svenska handelsintressena på utländsk botten.
Tills vidare bar exemplet endast vunnit efterföljd i Newyork, men man får
hoppas, att det efter hand skall lyckas skapa svenska handelskamrar efter
samma typ i alla världshandelns mest betydande centra. Till en början framstår
som närmaste önskemål att få en svensk handelskammare i Hamburg; likaså
vore önskligt att liknande institutioner inrättades i Paris, Petersburg, Chicago,
Melbourne och andra platser, som räkna ett tillräckligt antal dugliga svenska
köpmän och ingenjörer.
Näppeligen kan dock någon svensk handelskammare, vare sig på svensk
eller utländsk botten, uträtta något stort och varaktigt till vår utländska
handels gagn med mindre det etableras ett intimt samarbete med öfriga
handöls-kamrar samt med de svenska institutioner, som ha att tillvarataga våra
handelsintressen: utrikesdepartementet, kominerskolleginm, konsulaten och Sveriges
exportförening. Ännu är kunskapen om detta samarbetes mål och metoder
alltför ringa; ännu återstår ofantligt mycket att göra, innan de olika
institutionerna få ett riktigt begrepp om, hur arbetet skall organiseras och hvilka
uppgifter sora hvar och cn har att fylla. Först då alla samverka på ett
enhetligt och målmedvetet sätt, kan det bli tal om ett verkligt uppsving af vår
utländska handel under svensk ledning. Ty dc utländska intressena ha för
närvarande ett så öfvervägande inflytande på exporten och — hvilket är ännu
mer att beklaga — på importen, att man tyvärr måste säga, att våra
handelsförbindelser med utlandet till stor del dirigeras från mäktiga utländska firmor.
Detta främmande inflytande kan för oss i längden icke vara gagneligt,
ty det lägger cn stark hämsko på vår handlingsfrihet och förhindrar
utvecklingen af en blomstrande förädlingsindustri, eftersom det alltid måste ligga i
främmande nationers intresse att importera råvaror och exportera förädlade
produkter.
En svensk handelsorganisation bör därför sätta som ett ideellt mål att
underlätta den svenska industriens utveckling. En bättre samverkan mellan
industri och handel är högeligen önskvärd. I vårt land spårar man ofta cn
viss antagonism mellan handelns och industriens målsmän, kanske därför att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
