Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
790
EMIGRATIOXSCTREDNINOEX. BETÄXKANDE.
Till sist vill jag påpeka, att samarbetet emellan elever, utexaminerade
vid Stockholms Handelshögskola, och dylika af mig föreslagna
handelskompanier bör blifva ytterst intensift, samt att de senare kunna och böra sätta
de förra i tillfälle att på praktisk väg tillämpa den erhållna teoretiska
erfarenheten.»
Handeln med Ryssland.
Våra handelsförbindelser med Ryssland erbjuda utan tvifvel den
största kommersiella uppgiften för den svenska affärsvärlden i våra
dagar. I vårt några gånger förut citerade uttalande i
emigrationsfrågan år 190(5, återgifvet i Bilaga XIX, säges:
»För att återgå till vår svenska -språkkunskap, så är det ett, stort och
betydelsefullt språk, som vi svenskar hafva hittills fullständigt försummat.
Tyvärr är detta just det språk, som vi först och främst af alla borde kunna,
— det språk, som intet annat folk på jorden skulle hafva så mycket gagn
af att kunua som vi. Det språket ar ryskan. Aldrig skulle ordet om att
»kunskap iir makt» besannas i sa hög grad, som om det kunde sägas om oss
svenskar i detta fall. För att ännu en gång göra en afvikelse från det
egentliga ämnet: hvilken ovärderlig tillväxt i vår försvarskraft skulle vi ej vinna bara
med den enkla åtgärden, att hvarenda officer i Sveriges armé lärde sig ryska!
Men af ej mindre betydelse skulle kunskapen i ryska vara för våra
atfärs-män. Vi hafva nyss varit öfverens om, att Sveriges kommersiella läge är
ogynnsamt, — genom vår attagsenhet frän den stora samfärdseln och våra
frusna innanhaf. Men en stor trumf ha dock naturen och historien gifvit oss:
dc ha lagt oss sida vid sida med ett af världens jättevälden, och just den af
världens stormakter, som ensam inbjuder till något så när jämngod täflan
äfven mindre, om blott högt utvecklade folk. Gentemot Tyskland och England
måste vi alltid blifva ekonomiskt svaga och företrädesvis mottagande; gentemot
Kyssland behöfde vi ej vara det. Men det sätt hvarpå vi här begagnat våra
fördelar, är ett af de mörkaste bladen i den rika krönikan om Sveriges
cko-miska försummelser.
Början till ett bättre må ske genom att vi börja lära känna vår väldige
granne. Och då naturligtvis först hans späk. Hvarenda svensk exportör,
åtminstone hvarje stockholmare, borde tillbringa ett eller annat är af sitt lif
i Kyssland. Ar väl den lefvande kännedomen om land och folk vunnen, öppna
sig de kommersiella möjligheterna af sig själfva.»
Sedan dessa ord skrefvos, har utan tvifvel en stor förändring
kommit till stånd med afseende å våra kommersiella förbindelser
med Ryssland. Sjökommunikationerna ha förbättrats väsentligt, och
vår export har llerfaldigats. Likväl bör allt detta ännu betraktas
endast såsom en ringa början.
Tyvärr ha dock redan äfven missförhållanden framträdt, som
det ligger yttersta vikt uppå att motarbeta. »Då man vill,» —
säger en af våra konsuler, — »inleda en affär uti Ryssland, skall
man lämna god vara och äfven vara punktlig uti uppfyllande af
villkoren, ej minst beträffande leveranstiden. Denna punktlighet
gör särskildt godt intryck på ryssen, som själf ofta saknar denna
dygd, men värderar densamma så mycket mer hos andra>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
