Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
800
EMIGRATIONS UTREDNING EX. BETÄNKANDE.
allmänt kändt, att vårt näringslifs nyaste kräftskada, jobberiet, äfven
här spelat en olycklig roll.
Bland skeppsvarfvens bättre inkomstkällor i våra dagar räknas
reparationsarbetena. Äfven dessa arbeten ha mer ocb mer gått ifrån
de svenska verkstäderna, — stundom, vill det synas, genom
otillräcklig påpasslighet och beräkning från svensk sida. En särskild
detalj i detta hänseende belyses i en artikel i Aftonbladet den 12
april 1912, hvarur vi återgifva följande:
»De svenska varfven göras ofta till föremål för mindre smickrande
jämförelser med de danska; dock kan här till försvar för våra varf anföras ett
förhållande, som ej är tillräckligt bcaktadt, eburu det är af afgörande
betydelse. Det är nämligen den rikliga förekomsten af väl betalda
reparationsarbeten i Danmark, beroende på, att ott danskt bärgningsbolag, ^Switzer», har
monopol på bärgningar från Falsterbo till Nordkap. Detta bolag har nyligen
uppslukat de norska bärgningsbolagen och är numera så starkt att privat
konkurrens torde bli ganska svår. Följden häraf är den, att ej allenast de
talrika haveristorna i Öresund utan äfven do i Kattegatt och Göteborgs
närhet släpas till dc danska varfven af de danska bärgningsångarna, så att
reparationsarbeten göras i ojämförligt mycket störro omfattning i Danmark än i
Sverige, hvilket meddelaren själf genom långvarigt arbete å båda platserna
haft tillfälle konstatera. Det är reparationerna, som inbringa något, det, vet
enhvar skeppsbyggare, hvarför nybyggnadspriset är af mindre betydelse, då
god tillgång på reparenter finnes.»
Vi se här åter en af dessa otaliga »öfverenskommelser» i våra
dagar, där vi svenskar, af någon outgrundlig anledning, så godt
som alltid draga det kortaste strået. Betydelsen af ofvan anförda
faktum ha vi just i dagarna haft tillfälle att bevittna. En svensk
kanonbåt sjunker, genom sammanstötning, i svenskt farvatten, i
Ore-sund; enligt ofvan omnämnda förbindelse, skulle nu bärgningen
komma att utföras af ett danskt bolag. Huru det kommer att gå i
förevarande fall, är, när detta skrifves, ännu ej afgjordt. Men hvarför
skall ett svenskt bolag frånskrifva sig rätten till verksamhet inom
Sveriges eget territorium? Gifves något exempel på, att ett danskt
bolag från skrifvit sig rätten till arbete inom Danmark?
En annan mörk punkt inom vår sjöfart äro våra föråldrade
hamnanordningar — på många håll, — samt otillräckligheten, i
flertalet fall, af våra skeppsdockor.
Under rubriken Stockholms hamnförhållandon innehåller
Stockholms Dagblad för den 10 februari 1912 en artikel, som vi här
tilllåta oss återgifva.
Vi ha, säger tidningen, mottagit följande uppseendeväckande skrifvelse:
»Svenska Sydafrikalinjens ångare »Atlantic» om 6,(JOO ton befraktades för
någon tid sedan ined en last kol från England till Stockholms gasverk, för att
därefter lasta ut från svenska hamnar till Sydafrika. Någon särskild
isklau-sul fauns icke i certepartiet, då vi togo det för gifvet att Stockholms stad
skulle hålla farleden öppen åtminstone för ångare destinerade till stadens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
