Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
804
EMIGRATrONSUTIlEDXINGEN. BETÄNKANDE.
Längre än till projekt kom man icke denna gång. Frågan fick under den
närmaste tiden hvila, men vid 1910 års riksdag väcktes af de kända
skeppsredarna Broström och Lundgren motion i riksdagen om en fullständigare
utredning angående Flintrännans fördjupning. Andra Kammarens afslag
föranledde emellertid frågans fall. Men det var tydligt att den icke därmed
kunde vara utagerad. Förhållandena ha tvärtom under do sista åren utvecklat
sig i sadan riktning, att hvad som förut mera tedde sig som ett
framtidsperspektiv nu kan betecknas som en verklighet med trängande kraf.
Vid Sveriges Allmänna Sjöfartsförenings ordinarie årsmöte den 20 april
förlidet år bragtes saken ånyo på tal genom ett föredrag, hvarmed br Dan
Broström inledde diskussionsämnet: »I hvad mån är en fördjupning af våra
viktigaste farleder och hamnar nödvändig för att motsvara den svenska
sjöfartens utveckling?» Mötet beslöt lämna föreningens styrelse i uppdrag att
taga saken om hand och göra framställning till regeringen om Flintrännans
fördjupning. 1 öfverensstämmelse härmed ingick styrelsen för Sveriges
Allmänna Sjöfartsförening den 10 februari i år till regeringen med en skrifvelse
som endast belt kort omnämnts i pressen, men som innehåller en bel del
viktiga uppgifter och synpunkter, hvilka förtjäna att allmänt uppmärksammas.
Vi citera sålunda ur skrifvelsen följande:
"Genom det ringa djupet i Flintrännan blir sjöfarten från Sveriges
östkust begränsad till relatift mindre fartyg, än hvad med fördel skulle kunna
användas. Ett belysande exempel härpå lämnar en jämförelse emellan
storleken af dc malmtransportfartyg, som användas i trafiken från Luleå och
Oxelösund till llottcrdam, Antwerpen och Emden, och de ångare, som från
Narvik användas i samma trafik. Från Luleå och Oxelösund användas ännu i dag
i malmtrafiken icke större ångare än Nordstjernan »Kronprins Gustaf» och
Brottning Sophia» på c:a 7,600 ton. Det är c:a tolf år sedan dessa ångare byggdes,
med ett exceptionellt ringa djupgående för sin storlek. Byggnadskostnaden för
dylika exceptionella fartyg iir naturligtvis mycket hög, så att ingen redare
vägar att spekulera i byggandet af dylika extrema typer, utan att han har ett
särdeles gynnsamt fraktkontrakt, som kompenserar merutgiften i
anskaffningskostnad. Erfarenheten sedan dessa ångare beställdes har också visat, att icke
ett enda svenskt fartyg tillkommit, afsedt för denna trafik, soin i storlek nått
up]i till dem. Och detta under en uppsvingsperiod för vår stora sjöfart, som
hitintills aldrig öfverträffats i vårt land. Man har på grund af de betydande
extra kostnader, som byggandet af exceptionellt, grundgående stora fartyg
medför, måst. använda mindre men relatift mera djupgående fartyg. Ett undantag
utgör visserligen den holländska ångaren Grängesberg, hvilken byggdes 1903 och
sedan dess hufvudsakligast användts i malmtrafiken från Oxelösund till
Rotterdam. Denna ångare lastar 10,000 ton d. v. och torde för sin storlek vara
den mest grundgåcude ångare, soin finnes i någon handelsmarin. Icke desto
mindro har den ej kunnat utnyttja sin lastförmåga på grund af det ringa
djupet i Flintrännan utan fått gå med cirka 8 proc. mindre last, än om den
till fullo kunnat utnyttja siu lastförmåga vid full nedlastning.
linder det att den svenska malmexporten öfver våra egna hamnar Luleå
och Oxelösund sålunda, pa grund af det ringa djnpet i Flintrännan, begränsats
till fartyg af cirka 7,000 ton, användas från Narvik fartyg af ända upp till
13,000 ton d. v. Det är alldeles uteslutet att använda dylika stora
malm-fartyg genom Flintrännan, ty de skulle därvid förlora 15 å 20 % af sin
lastförmåga, hvilket ur konkurrenssynpunkt är otänkbart.
Därigenom att så betydligt större fartyg kunna användas frän Narvik,
blir denna hamn såsom utskeppningsort af svensk malm betydligt öfverlägsen
de svenska hamnarna i konkurrensen om den svenska malmutförseln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
