Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAGSTIFTNING OCII LAGSKIPNING.
847
Om man så ytterligare säger, att juridiken är en at’ de mycket
få vetenskaper, där ej Sverige intager ett bemärkt rum i våra dagar,
■sa torde ej heller dettii blifva föremål för någon egentlig opposition.
1 Jet offentliggöres visserligen understundom förträffliga juridiska
arbeten i Sverige, men de äro alldeles för fåtaliga att göra det,
anförda omdömet om intet.
Med afseende å lagstiftning oeh lagskipning råda alltså ganska
betänkliga förhållanden i Sverige. Ej minst — utan väl snarare: i
främsta rummet — gäller detta den ekonomiska lagstiftningen, såsom
vi alltför ofta varit i tillfälle att erinra om i det föregående.
Det vore ju lätt att framlägga ett belt florilegium af
besynnerligheter i svensk lag och lagskipning. Men vår uppgift här kan ju icke
vara att ingå i detaljer. Det må vara oss tillåtet att plocka fram några
fakta, som bilda uttryck för allmänna tendenser, hvilka man helst
skulle vilja se snarast afskaffade ur vår rätt och vår rättsskipning.
1 intet annat civiliseradt land torde lekmannaelementet ha så
liten betydelse vid rättsskipningen som hos oss.
Vi ha inga »förlikningsdomstolar:-, inga »fredsdomares allt, om
iin så obetydligt, skall inför den rena juridikens forum.
I stället för andra folks jury ha vi nämnden, som kunde vara
ett sant uttryck lör lekmannatörståndet vid våra underdomstolar,
men faktiskt icke är det, oeh hvars hefogonhet iir alldeles otillräcklig.
En tid lyckades man så godt som fullständigt utrota alla
fackdomstolar hos oss. 1 motsats till flertalet länder ha vi ej heller
särskilda domstolar för de civila och de egentliga kriminal målen.
Att vår processordning är föråldrad, förnekas af ingen. Och
långsamheten i vår rättsskipning är väl exempellös.
Att en viss formalism är oskil jaktigt förenad med lagskipningen,
sådan den i det moderna (och äfven det antika) samhället är
organiserad, — kan förklaras, och i viss mån till och med försvaras.
Men att formalismen vid våra svenska domstolar är något
enastående, — det vitsordas af våra egna yppersta jurister. Och det
minsta lilla tillfälle till bekantskap med andra länders förhållanden
härutinnan gifver till och med en lekman samma intryck.
En ytterst vanlig företeelse är, att domstolar döma, att så och så
bör ske; men staten själf bryr sig icke alls om, huruvida domen
verkligen kommer till utförande eller icke. Atl den enskilde är förbjude):
att skaffa sig själf riitt, äfven om han det kunde, säger sig själft.
Exempel: de tusentals fallen, då fader till barn utom
äktenskapet ådömes att utgifva uppfostringsbidrag. Hvem vakar öfver, att
dessa domar gä i verkställighet? Icke samhället; och målsägaren
själf står nog i regeln maktlös. 1 de flesta fall blir resultatet sä,
som om någon dom aldrig fallit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
