Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 6
e.MIGRATIONSUTREDxiNGEN. BETÄNKANDE.
belysning i minsta män at’ de ekonomiska spörsmålen inom facket. På min
särskilda begäran att artiklarna sknlle kompletteras i denna riktning, fick jag
till svar, att detta var för vederbörande författare omöjligt; en af dem
uttryckte till och med sitt bestämda misshag öfver, att jag ville »blanda in»
dylika saker. I)ct lilla, som artiklarna i fråga i sitt slutliga skick innehålla
af ekonomiska data. fick jag således söka hemta från annat håll. och det
mesta lick jag från — en norsk metallurg. I Norge tycktes man alltså icke
anse, att de ekonomiska frågorna voro så utan allt värde för landets
bergverksindustri, som förhållandet var i värt land.
Jag hoppas med ofvanstående icke hafva otillbörligt fördunklat
de högt aktade mäns minne, oin hvilka här är fråga och hvilka,
såsom redan nämndt, i sina resp. fack voro, i fråga om den rent
tekniska insikten, första rangens vetenskapsmän. Men hvad jag med
detta velat säga är, att på våra tekniska läroanstalters schema de
ekonomiska ämnena icke behöfde taga så mycken plats, om blott
vederbörande lärare fullt behärskade äfven ekonomiens synpunkter,
en hvar inom sitt ämne, och läte denna sin insikt genomtränga
undervisningen. Och af våra tekniska lärare, — som egna hela sitt
lif ät uppgiften, — kunde vi verkligen hafva rätt att fordra, att
de, satte sig in också uti de ekonomiska spörsmålen. Berns tid hör
alltid medgifva detta, och deras insikt i ämnets tekniska sida
behöfver icke däraf taga någon skada, — snarare tvärtom.
Musoor äga vi förträffliga i vårt land, och af biblioteker ett visst
antal, ehuruväl de hvarken äro synnerligen många eller mycket stora.
I fråga om konsten att låta dessa inrättningar bli till allmän nytta,
ha vi ännu mycket att lära af Amerika.
Försvarsväsendet.
1 fråga om ingen annan samhällslöretclse är det sa svårt att
komma till en klar och allmängiltig uppfattning om dess förhållande
till emigrationen som beträffande försvarsväsendet.
Sa mycket torde till en begynnelse kunna sägas, att motviljan
mot värnplikten hos vår svenska ungdom nog i de flesta fall är
åstadkommen blott genom agitationen. Af sig själf är nästan hvarje
svensk yngling entuasiast för krigareyrket. En af våra meddelare
har anfört en betecknande historia härom frän Värmland. ’ En bonde
därstädes hade sändt sin äldste son till Amerika för att han skulle
undkomma exercisen, ocji den fanatiske gamle lofvade dyrt att han skulle
låta de häda yngre sönerna få gå samma väg. Knappt anländ till
Amerika gick den äldre sonen ut som frivillig i kriget mot Spanien
och kom därifrån med tapperhetsmedalj.
Man kan också vara viss om, att därest allmänna värnplikten
infördes i A merika, så skulle ingen nation därstädes gä med sådan
villighet och stolthet till dessa öfningar som den svenska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
