Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en kvarstående anomali i lagstiftningen. Bördsrättens afvigsidor
måste därjämte förefalla än större, sedan den fått sitt
giltighetsom-råde utsträckt till att gälla äfven vid fall af testamente och gåfva.
Slutligen kunde afskaffandet af bördsrätten i stad, om ock denna
fråga sakligt sedt icke stod i sammanhang med den förra, icke
undgå att hos de liberala teoretikerna stärka tron på den historiska
nödvändigheten af bördsrättens totala afskaffande.
Fråga härom väcktes vid riksdagen 1859—18G0 uti en motion i
bondeståndet,1 hvarjämte en annan motionär i samma stånd äfvensom
en motionär på riddarbuset8 föreslogo bördsrättens inskränkning till
vissa färre skyldskapsleder. Ehuru motionärernas förslag voro olika
långt gående, voro deras motiver i hufvudsak dosamma. Bördsrätten
vore ett monopol för vissa släkter att under generationer besitta
svenska jorden. Den vore i närvarande tid icke allenast
ändamålslös, utan missbrukades merendels af bördemannen för slem vinning,
sä att bördsrätten och den föregifna kärleken till fädernejorden
vanligen uppoffrades för några hundra riksdaler. Sedan vid sistförflutna
riksdag skillnaden uppbäfts mellan arfvejord och aflingejord i
afse-ende på gåfva och testamente, vore bördsrätten en anomali i
lagstiftningen; sedan arfvejordsystemet fallit, k var stode intet motiv för
bördsrättens bibehållande. Endast missbruken kvarstode; bördsrätten
verkade såmedelst demoraliserande och medförde en osäkerhet i
egen-domsbesittning, som pä jordbruksnäringen måste utöfva ett högst
skadligt inflytande.
Uti bondeståndet uppstod i anledning af den första af
ofvan-nämnda motioner en mycket långvarig remissdebatt,8 där meningarna
bröto sig lika skarpt för och emot bördsrätten. Det anfördes till
försvar för densamma, att man nu dagligen såge egendomar frångå
familjer och släkter, i hvilkas ägo de i långliga tider varit, för att
råka i händerna pä spekulativa män, som från egendomen toge allt
hvad de kunde taga. Sådana tilltag skulle möjligen kunna
förhindras genom bördsrättens kvarstående. Endast penningemänniskorna
skulle vinna på detta stadgandes upphäfvande. Från Dalarna
anfördes, hur jorden aldrig ginge ur släkten om ieke efter två ä tre års
missväxter, då den till underpris måste försäljas; vid sådana
tillfällen vore det särdeles hårdt, om jorden skulle gå ifrån släkten, ty
da passade alltid penningearistokrater på och nappade på kroken.
Gentemot bördsrättens bibehållande åter anfördes de gängse, i
motionerna åberopade skälen. Kärleken till den torvärfda jorden kunde
vara lika stor som till den ärfda. Bördsrätten komme säkert att
försvinna till följd af de förändrade tidsförhållandena. Hvar och en,
! Paul Andnrnnon frun JttintUnd* lKn l motion framlagd don 9 nov. 1859 (Bond. St. Prot. Bd I
sid. 1D‘_* -193). a Ande» Jonaaon från VUrmlunds UUi i nior,lon fru inlagd den 1*2 nov. l#5S». (Bond.
8t. Prot. Bl I nid. ‘2-1 fi *216). W. F. Dnlman i mot.lon nfgifven den 26 nov. 1869. (Itidd. o. Ad.
Prot. Bd L. sid. 300). 3 D,.n 12 nov. 1*59. (Bond. St. Prot. Bd I sid. 2oG -322.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
