Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GAMLA ST, X K T.I OKD LA G ST ITT NIN G E N S UNDERGÅNG.
21
som hade samlade kapitaler, vunne på. en anställd bördestalan,
livar-emot högst sällan någon fördel tillfölle den. i och för hvars skull
samma bördestalan anhängiggjordes.
Lagutskottet, som alltsä åter hade att. behandla frågan om
bördsrättens afskaffande, afstvrkte samtliga tre motioner.’ Utskottet hade
icke funnit skäl till antagandet, att kärleken för fäders jord vore
hos folket förkolnad. Under remissdebatten uti bondeståndet hade
tvärtom ett betydligt antal representanter af detta stånd kraftigt
uttalat sig emot rubbning af ifrågakomna institution. Bördsrätten
kunde missbrukas, på sätt motionärerna anmärkt, men denna brist
ftgde den gemensam med alla mänskliga institutioner.
Motionärernas sammanställning af ifrågavarande lagstiftning med lagen om
gåfva och testamente af fast egendom vore mindre riktig.
Utskottet citerade härutinnan lagkommitténs utveckling af
arfvejordsyste-mets och den nyare bördsrättens olika syften.
Lagutskottets utlåtande, mot hvilket dock halfva antalet af dess
ledamöter reserverade sig, till förmån antingen för bördsrättens
afskaffande eller för dess inskränkande till färre skyldskapsleder, gaf
i stånden anledning till långvariga debatter.2 På riddarhuset
anfördes å ena sidan, huru det vore ovedersägligt att kärleken till jorden
vore en ädel känsla, huru bördsrätten, om den ock understundom
lämnade rum för egennyttiga beräkningar, dock ofta nog för
personer af bondeståndet vore af en högst välgörande verkan, samt huru
arbetarebefolkningen på de större egendomarna kunde påräkna allt
nundre välvilja och omvårdnad, ju mera dessa antoge naturen af
handelsvara. Ä andra sidan utvecklades de gängse synpunkterna,
att bördsrätten vore en föråldrad institution, som numera endast
hade sin grund i vinstbegär och medförde chikaner och krångel.
Samma stridiga meningar gjorde sig gällande i prästeståndet, medan
borgareståndet, som det synes enhälligt, önskade bördsrättens
afskaf-fande. I bondeståndet utvecklades på nytt från ömse sidor de
under remissdebatten framhållna synpunkterna, men motståndarna mot
bördsrätten voro nu bland talarno i afgjord majoritet. Ett par talare
*>’amhöllo väl erfarenheter att kapitalister inköpt hemman för att
sköfla skogen och därefter, sedan de på. sådant sätt gjort dem
värdelösa, öfverlåtit dem till allmogen; bördsrättens upphäfvande skulle
l£ga kraftigt vapen i hand för dem att från stackare tillnarra sig
dessas arfvejord. Det öfvervägande antalet talare ansåg dock att
bördsrätten vore en föråldrad utväxt, att det endast vore advokaterna
gom haft någon nytta af densamma, att det i allmänhet vore atlägsna
släktingar, gom begagnade sig af bördsrätten, ofta nog endast för
„ , 1 LasutakoUeU betHiiltandi! den H tmij 1800. (Bill. ":dc Sami. l-.sta »fdoln. N:o ä8). - * Mdd.
V 5 l’rot- ,,e" 1:< )|lnt M«> (Prot. lid 7 Sid. 19!)—SIS). Priist, st. Prot. dun :l» maj 1860 (Prot. Bd
anl .i’ 470 ‘“5)- l,nr«- st- frot. don 6 inni 1860 (Prot. Bd 4 »Id. 818 819). Ilund. St. Prot. don 2
1860 (Prot. Jid 0 sid. 38C 317).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
