Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att öfverlämna fastigheten till andra personer, hvilka tillställt
börds-tvisten och förskjutit de erforderliga medlen.
Resultatet af frågans behandling i stånden blef att adeln samt
borgare- och bondestånden återremitterade utskottsbetänkandet, medan
prästeståndet biföll en af reservationerna om bördsrättens
inskränkning till vissa färre skyldskapsleder. Lagutskottet fick alltså
återigen taga frågan uti Öfvervägande. Uti dess förnyade betänkande1 f
visade det sig hafva helt och hållet kastat om ståndpunkt,
tillstyrkande bördsrättens fullkomliga afskaffande. Det sade sig uti det
förra betänkandet icke hafva uttalat något gillande af den princip,
hvarpå bördslagstiftningen hvilade. Af debatterna i stånden hade
utskottet, funnit, att denna åldriga institution icke mera uppbars af
den allmänna meningen. Den af prästeståndet beslutade
inskränkningen i de till börd berättigade släktleden hvilade emellertid icke
heller på någon riktig princip. Utskottet antog, att prästeståndet
skulle vara villigt att frångå sitt beslut och biträda bördsrättens
afskaffande. Utlatandet åtföljdes emellertid iifven nu af
reservationer. hvilka alltså gingo till förmån för bördsrättens bibehållande,
antingen i oförändradt skick eller med viss inskränkning i släktleder.
1 borgareståndet bifölls utskottsbetänkandet utan debatt.2 I de
öfriga stånden gaf frågau äter anledning till långvariga diskussioner, v
hvaraf de på riddarhuset samt i bondeståndet hållna voro
anmärkningsvärda.8 På riddarhuset försvarades med varierande af gamla
skäl bördsrättens bibehållande. I fråga om familjerätten borde man
g:i mycket varsamt tillväga vid förändringar; bördstalan på landet
väcktes ofta af kärlek till fädernas jord; bördsaristokratien hade väl
icke någon längre framtid att påräkna, men så länge det funnes ett
jordbrukande stånd, så länge funnes ett starkt konservativt element,
som utgjorde ett kraftigt stöd för det bestående samhällsskicket.
Alla författare i nationalekonomi hade framställt, att det vore i
politiskt afseende af stor vikt, att jordegendomen bibehölles inom
familjerna, oeh att det utöfvade ett godt inflytande på kommunerna, att
samma ätter bibehöllo sig på egendomen. Huru vidrigt intryck gjorde
det icke pa kvar och en, ila under den s. k. krisen egendomarna
beständigt gingo ur hand i hand, och man därmed spekulerade och
schaekrade såsom med en vanlig handelsvara. Hvarför bördsrätten
vore sä förhatlig, vore just att den motverkade ett sådant
egendoms-försäljande. Att bördsanspråken väcktes blott af vinstbegär bestreds;
oftast väcktes de af kärlek till fädernas jord. Att
arfvejordsystemet vid förra riksdagen fallit, borde icke medföra nagon förändring
i bördsrätten; dessa saker vore från hvarandra väsentligen skilda. -
• Lagutskottets botänknnde don 30 ang. 18*50. (Bill. 7:«!<• Sami. l:*tu nfd. Bet. N:o4J>.) —* Borg.
St. Prot. dnn 1» nept. 1800. (Prot. Bd «. 8ld. 313.) Flldd. •>. Ad. Prot. d*i» 1.1 nopt. l«f»0. (Prot,. ,
ild p>. sid. 174 -JIM. PrJinti* Hl. Prot. iJcn 18 sept. 18Ö0. (Prot. Bd 8 Sid. 244 -248.) Bood. St. Prot.
den 16 s**pt. I8Ö0. (Prot. Hd 8 sid. 188 210).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
