Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mobiliseringen i stort sedt skulle komma att föra med sig. De forna
jordbrukande ståndsfamiljerna hafva nästan helt och hållet gått
under, och bondeklassen har i märkbar grad kringskurits och
försvagats. Den svenska jorden har i icke ringa utsträckning kommit i
händerna på personer, för hvilka jordbruket är af underordnad
betydelse. Vanhäfden af jorden har blifvit en mera utbredd företeelse
än sannolikt någonsin tiUförene i vårt lands historia. Gagneliga
följder af jordmobiliseringen hafva väl icke saknats, men kunna
omöjligen anses hafva balanserat de olyckor, jordmobiliseringen medfört.
Och grundorsaken till hela denna utveckling har, på sätt den gamla
arfvejordlagstiftningens försvarare insägo, legat i försvagandet af
den rotfasthet vid jorden och kärlek till densamma, som i forna tider
kännetecknade den svenska allmogen, och som är ovillkorligt
nödvändig, för att ett lands jordbrukande klass skall kunna fylla sina
statsekonomiska och sociala uppgifter.
Diskussionerna om nyssnämnda arfvejordlagstiftning äro af stort
intresse, ty de bidraga till att belysa den historiska bakgrunden till
bondeklassens senaste utveckling. Däremot torde det otvifvelaktigt
hafva framgått, att de debatterade lagändringarna själfva voro af
tämligen ringa betydelse för denna samma utveckling. Af allt att
döma var bördsrättsinstitutet icke något hufvudmedel till
förebyggande af jordspekulationen och bondeklassens undergräfvande. Detta
institut kunde ju endast lYi betydelse, då bördemannen redan var
genomträngd af den kärlek till fäders jord, hvars försvagande
börds-rätten sades skola motverka. Då nämnda kärlek icke fanns, var
institutionen overksam; då den fanns, var institutionen oftast
obehöf-lig. Endast vid utmätningsauktioner och såsom ett medel för sönerna
att förtaga verkningarna af fädernas lättsinne kunde ett verkligt
gagn af densamma komma i fråga. Men dessa fall af
bördesproces-ser torde Icke hafva varit flertalet, och för öfrigt får antagas, att de
uppväxande generationerna i mindre grad än de äldre bevarade de
åskådningar, som nu alltmera försvagades. Framdrifven af djupare
krafter gick den historiska utvecklingen sin gång och upplöste de
psykologiska grundvalarna för bördsrätten. Att denna föll, var
såsom symptom af största betydelse, men torde i och för sig hafva
be-tydt mindre. Det kunde icke ske annorlunda, dä bondeklassen själf
förändrades.
Hvad sålunda gäller om bördsrättsinstitutet gäller äfven om de
öfriga delarna af den gamla släktjordlagstiftningen. Förbudet mot
arfvejords bortgifvande eller borttestamenterande var i än högre grad
än bördsrätten en rest af den gamla odalrätteu, som blef oförenlig
med de nya tidsförhållandena. Detta förbuds betydelse såsom ett
medel att förebygga släktjordåskådniugarnas upplösning inom den
jordbrukande klassen torde hafva varit än mindre än bördsrättens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
