Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lågt; o. s. v. Från Norrland uppgifves understundom, att, en
köpeskilling icke förekommer, utan att det betingade födarådet ensamt
anses motsvara denna. Men detta, som mindre Kr en favör l’ör den
efterträdande arf vingen än det är till olägenhet för medarf vingarna,
behöfver, såsom anmärkts, icke hindra att undantaget tillmätes stort.
Tvärtom kan det ofta föranledas just härntaf. Då nn den
uppväxande allmogegenerationen i senare tider känuotecknas af en långt
mindre undergifvenhet mot den äldre än förr, dessutom utmärkes af
större håglöshet för jordbruket oeh mindre intresse för familjegården
samt slutligen har långt flera vägar till uppehälle öppna, så kan
inan förstå, att dess missnöje med de tvifvelsutan ännu i dag ofta
tunga undantagen är i stigande.
Särskihlt frän Norrland och Smaland, men äfven andra orter,
gifva dé inkomna utlåtandena också vid handen, att undantagen anses
mycket tyngande. Väl berättas från Norrland, att födoråden
esomoftast ieke uttagas, dä hemmanet är i skyldemans besittning, oeh i
själfva verket tilltagits så rundligt endast för att göra hemmanen
mindre begärliga för oskylda köpare (särskildt bolag). Sådana
tecken på utpräglade familjesynpunkter torde emellertid icke heller i
Norrland vara alltför allmänna. Från inånga orter äfven i denna
landsända uppgifves, att födoråden utkräfvas äfven af skyldemannen
oeh för honom utgöra en tryckande börda; det berättas t. o. m. att
denne i missväxtår fått gå ifrån gärden på grund af oförmåga att
utgöra undantaget. Från Småland äfvensom från Blekinge och
Kristianstads län omnämnas liknande förhållanden. I de delar af riket,
där undan tagsinstitutionen ännu är allmännast, angifves densamma
alltså vara mest tyngande. Orsakssammanhanget härvid bör
gifvet-Vffl förstås sålunda, att i de delar af riket, där bruket af’
institutionen är i aftagande, äro anledningarna till klagomål äfven mindre
talrika; möjligen går denna utveckling ock parallellt med en af den
yngre generationen framtvingad nedsättning af de i äldre tider gängse
födoråden.
Klagomålen öfver undantagsinstitutionens tunga äro, liksom
klagomålen öfver de tvistigheter och den osämja, som däraf uppkomma,
uttryck för att institutionen icke passar för de nutida förhållandena.
Tydligt framträder detta äfven vid .sakens betraktande från en
an-öan, nyss ofvan omnämnd synpunkt, nämligen tiden för undantagets
tagande. Från åtskilliga delar af riket och i synnerhet från
Norrland och Småland anföres, att en tendens gör sig gällande hos den
nutida bondegenerationen att sätta sig på undantag i förtid, innan
arbetskraften altager. Anledningen härtill uppgifves i allmänhet
vara den, att fadern för att binda barnen vid hemmet nödgas gifva
elter för dessas önskan att komma till husbondeväldet. Ställningen
ll>ellan den äldre och den yngre generationen har sålunda blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
