Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
munikations- och afsättn i n gsför h ål lan (1 en, de på sina ställen stora
al-stånden mellan byarna oeh hemmanen, som försvårat
sammanslutningarna inom jordbruket, o. s. v. Uppenbart är emellertid, att, den
djupare orsaken till att ett folk icke lyckas med en uppgift, för
hvilken möjligheter, på vissa orter t. o. m. gynnsamma betingelser
finnas, ligger hos folket själft. 1 detta fall är det den svenska
bondeklassen, som icke lyckats. Och ej nog härmed — uppenbar liknöjdhet
och vanvärd af jorden göra sig inom hela härader allmänt gällande.
Verkningarna af dessa missförhållanden äro långt vidsträcktare
än igenläggandet af ett antal jordbruk vid odlingsgränsen inom rikets
nordligaste bygder. Såsom redan framhölls uti
bolagsrepresentan-ternas reservation till norrlandskommitténs betänkande.1 hafva de
under bolagens förvaltning igenlagda hemmanen varit sådana, på
hvilka jordbruket blott i ringa grad lönat ansträngningar och
kostnader. Vi anse ett sådant igenläggande dock skadligt, eftersom det
innebär en tillbakagång i kultur samt ett förspillande af under
tidernas lopp nedlagdt kapital oeh arbete. Men det är nödvändigt, att
dessa missförhållanden ses i sina rätta dimensioner, vid jämförelse
med hvad som eljest förekommer i riket. Vida mera än genom dem
hålles det svenska jordbrukets afkastningsförmåga tillbaka genom
den långsamhet, hvarmed bondeklassen förmår tillgodogöra sig de
landtbrukstekniska framstegen samt genom den liknöjdhet för
jordbruket, som på mänga orter gör sig gällande. Det råder intet
tvif-vel om hur utslaget blifver, om man med en saklig tolkning af
begreppets innebörd jämför hur mycket »jordbrukets vidmakthållande
äfventyras»s på grund af det ena och det andra af dessa
missförhållanden.
Vi hafva betonat, att den svenska bondeklassen i stort sedt
saknat vilja eller förmåga att följa med i den nyare jordbrukstekniska
utvecklingen. Naturligtvis förringar ieke detta denna samhällsklass’
förtjänster om den svenska odlingens framsteg under gångna
århundraden. Det är ju bondeklassen, som i främsta rummet skapat den
svenska odlade bygden. Och hvad i öfrigt beträffar dess sociala
betydelse, torde man väl på de flesta håll underskrifva utläggningarna
därom i norrlandskommitténs betänkande. Men det är ett historiskt
problem att förklara, hvarför denna samhällsklass med all sin
inneboende fysiska och andliga kraft icke äfven under ilen senaste
mansåldern förmått tillfredsställande fylla sina arbetsuppgifter. Ty till
dessa måste ovillkorligen räknas, att bruka sin jord med håg och
kraft oeh äfven att sköta den efter moderna principer.
Den populära föreställningen brukar tillskrifva detta förhållande
bondeklassens »konservatism» och obenägenhet för nya idéer. Äfven
1 Non^andiitomniittjnx Nytänkande 1. Sid. ■t’.;* o. följ.
* Bom Ix-knnt uttrjrket i § 1 af lugon (len 2» juni 1909 nng&ende uppsikt & rU«a jordbruk i
Norrland och JDulurne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
