Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Naturligtvis liado det varit lyckligt, om don moderna industriella
utvecklingen icke hade undergräft bondeklassens gamla åskådningar
om släktjorden och dess intresse iör jordbruket. 1 )et är emellertid
nu ett historiskt faktum, att så blifvit förhållandet. Genom
skogarnas ökade värde samt genom de ökade tillfällena till biförtjänster i
bruks- och skogsrörelsen har bondbefolkningen i skogsbygderna
förlorat hågen för jordbruket. Biförtjänsterna i fråga hafva blifvit
allt-meru eftertraktade sasom en bättre och lättare förvärfvad inkomst.
Be utgöra numera nästan en permanent faktor i samma allmoges
hushållning. Detta hai’ starkt återverkat till penningeäskädningarnas
}*n vidare genomträngande, till skogsförsäljningarna och
fastighets-handeln samt jordbrukets misskötsel.
Man måste beklaga denna utveckling. Om den ock befordrat
skogsindustriens utveckling och ökat bondebefolkningens
penninginkomster, så är det dock tänkbart, att den förra hade kunnat
försiggå i andra former, förskingras dessutom de senare alltför ofta, lider
rikets modernäring och undergräfves dess bondestånd.
Men då fråga är att motverka dessa förhållanden, vinner man
icke nagot med att arbeta i strid med tidens krafter. Att numera,
sedan den svenska bondeklassens utveckling kommit till den punkt,
som i det föregående skildrats, plötsligt rycka undan eller förminska
dessa förtjänsttillfällen utom jordbruket, kan ielce omskapa
skogs-alimogens åskådningar och återväcka dess kärlek till jorden.
I många fall, där jordstyckningen i skogsbygderna gätt längre,
äro skogsförtjänsterna för allmogen oumbärliga. I många fall torde
uppfattningen härom bero på ett underskattande af jordbrukets
möjligheter. Hvilketdera som är händelsen, spelar i själfva verket i vår
slutledning en mindre roll. Ty den yngre generationens åskådningar
och lefnadsfordringar äro afgörande. Dessji äro numera af den art, att
vare sig skogsförtjänsterna verkligen skulle kunna umbäras eller icke,
Sa betraktas de af den nutida bondebefolkningen som nödvändiga.
Älven till aflägsna trakter af Värmland, Dalarne och Norrland hafva
’1’’ moderna penningesynpunkterna trängt fram. Man har ganska väl
1^’da pä skillnaden mellan hvad jordbruket gifver under sträfsamt
arbete och hvad som kan förtjänas pä annat sätt, såväl på orter inom
Sverige som i Amerika.
förminskas därför de ofvannämnda förtjänsttillfällena, så kan
med skogsallmogens nuvarande askådningar och rörelsefrihet följden
Cr’dast blifva en, nämligen att slräfvandena efter kontanta förtjänster
lll<?d ökad häftighet vända sig åt andra hall. d. v. s. att den
landstigande emigrationen ökas.
Sådana förhållandena utvecklat sig, äro som bekant trävaru- och
n’uKsbolagen arbetsgifvare ät bondebefolkningen ]>å ofta betydliga
0(11 råden. Det gifves hela härader, där nästan ln r ar ten da bondehus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
