Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
håll, sådana de ekonomiska förhållandena gestaltat sig, är beroende af
ett visst stort bolag som arbetsgifvare. Med hänsyn till dessa
biförtjänster kan t. o. m. jordfördelningen hafva under den senaste
mansåldern anpassat sig, så att jordstyckningar och utflyttningar ägt rum,
hvilka eljest hade varit omöjliga.* Skulle nu en sådan arbetsgifvare
upphöra med sin verksamhet eller inskränka densamma, så blefve
följderna ödesdigra. Ingen förändring skulle åstadkommas i
bondebefolkningens nutida tänkesätt om jorden, ingen uppblomstring ske
af jordbruket. Hela trakten sjönke endast ned till ett stort fattighus,
oeh en ökad emigration framtvingades.
Det har i själfva verket genom de pågående undersökningarna i
emigrationsfrågan kommit i dagen, att. åtminstone i skogsbygderna,
emigrationen i dess nuvarande skede mera motverkas genom öppnade
tillfällen till kontanta förtjänster än genom lättade tillfällen till
s. k. egna hem. Det är en populär föreställning, att den uppväxande
bondebefolkningen ropar på egen torfva till brukande och lämnar
fosterlandet, emedan en sådan icke står till buds. Sa var
tvifvelsutan för en mansålder sedan ofta förhållandet. Numera komma
ropen efter egna hem från andra samhällslager än bondeklassen. Man
finner ofta den svåraste emigrationen af hemmansägaresöner på orter,
där fädernegårdarna gifva goda tillfällen till vidare klyfning.
Förklaringen är gifven genom hela den ofvan lämnade skildringen.
Bondeklassen har under den senaste mansåldern i hög grad
amerikaniserats. Därför söker den sig i främsta rummet, ej till sträfsamma
nybyggareföretag, utan till de största penningeförtjänsterna.
De största penningeförtjänsterna lämna emellertid i skogsbygderna
de stora bolagen. Man finner af detta skäl ofta en långt svårare
emigration i af bolagsväldet alldeles oberörda bygder, där den
demokratiska utvecklingen vajit ostörd, än i do stora bolagsdistrikten.
Det står utom tvifvel, att bolagsväsendet bidragit till Norrlands of
van påpekade jämförelsevis gynnsamma ställning i
emigrationshän-seende. Äfven inom hvarandra närliggande härader i västra Sverige
kunna belysande iakttagelser göras i detta hänseende.
Då man trott sig kunna rädda bondeklassen i de norra
skogsbygderna från vidare undergräfvande genom att »stäeka
bolagsväldet», så måste detta af nu utvecklade skäl betraktas som en
villfarelse. Förfäktarna af denna mening hafva icke förstått
norrlands-problemets ställning inom ramen af den allmänna frågan 0111 den svenska
bondeklassens nutida utveckling. Förbud för bolag att förvärfva
böndernas fasta egendom inverkar icke på den omvandlingsprocess,
som försiggår inom bondeklassen. Därigenom bringar man icke
tillbaka dennas försvagade åskådningar om fädernegårdens helgd och
l Intirssiuita »■xcmprl hlirpA hafva nt fdrfhtturcn iakttoglte inom KlfdnU hiirud i Viiriuland ftfr
hvilkot UddeholniH A.*R. som hekunt Ur en stor arbetstflfrun-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
