Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson - Sockenbeskrifning - Brunskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. JÖSSE JIÄR-iD. BRUNSKOG.
19
En torpa-re förklarade sig icke knnna ha mer ön l kur och l
häst på 30 tunnland öppen jord. En hem inansägare, som var
skicklig jordbrukare och hade deltagit i jordbrukskurser såsom
hushållningssällskapets stipendiat, förklarade att å 8 tunnland öppen jord
i dessa trakter kunde, födas I kor, men att han funnit att i Skåne på
1 tunnland kunde hållas ;"> kor och 1 häst. En hemmansägare
förklarade sig ha 5 kor och 1 häst, men kunde icke beräkna att jordbruket
bar sig. Tvärtom kräfde det hvarje år ett ekonomiskt tillskott af
200-•’00 kr. till skatter, kläder, kraftfoder, konstgödsel o. d., och det
måste tagas af skogen. Ändå hade ban sitt hemman i närheten af
järnvägsstationen, blef ganska lätt utaf med sina produkter,
förnämligast smör och kalfvar, några om aret. För smöret erhöll han l*eo
— 1*65 pr kg. och för kalfvarna. när de blifvit 8 Si veckor gamla,
28 — ;S<> kr. pr st. Han sålde vanligen 4 kalfvar "in året.. Någon
spannmål hade lian aldrig att sälja. En tredje hemmansägare hade
köpt sin egendom utan skog, men kunde icke reda sig på den utan
måste förtjäna extra genom snickeriarbete. En fjärde hemmansägare,
gammal ansedd landtman, hade en gård som födde 2 hästar och 8
kor, men den bar sig knappast ändå. »Förr kunde man sköta sin
gärd, sade han. och lefva nästan utan några kontanta pengar alls,
men nu för tiden skall det vara pengar till allting. En
lnndtmanna-förening ha vi för gemensamma inköp af gödningsämnen o. d., men
iill detta skall också vara kontanta pengar, och någon ökad
afsättning Jör våra produkter ger oss denna förening icke».
Men om också jordmånen är sa karg att jordbruket i allmänhet
!cke bär sig, så erkännes från många håll, att jordbruket lunde bära
-ig betydligt bättre, om jordbrukarna i allmänhet lade sig mera vinn
mil det. Ja, mänga uttalanden ga i den riktningen att om icke skogen
tunnes att lita till, sa skulle hemmansägarna kunna existera på sina
jordbruk, tv då vore de tvungna att ägna sig ät jorden. Så länge
skogen finns, går allting efter gammal slentrian, och ingenting göres
tör att drifva upp jordbrukets intensitet. Den tvingande
nödvändigheten liar ännu ej inlunnit sig. Och ;ued detta förlitande på skogen
följer ringaktningen för hvad de små tillgångarna kunna blifva till,
"är de samlas. Att lägga det ena öret till det andra, såsom
jordbrukarna fä göra i andra landskap, för att sa småningom få ihop
till kronan, det faller inte hemmansägaren i dessa trakter in att
’änka på. Han vill ha en reel penning på en gång. för sitt
skog-skifte, för sin kolmila eller för sina körslor, och så glömmer ban
"rpna. L>et är folklynnet som spelar in äfven här.
Man erkänner vid mera ingående pröfning ganska allmänt, att
.lordbruket ligger nere. och man medger också att det till sti>r del
heror pa bristande insikt om jordbrukets skötsel. Föråldrade
uppfattningar göra sig gällande, hvad som gått i farfars och fars tid får
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
