- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VIII : Bygdeundersökningar /
2:20

(1908-1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin, Gerhard Magnusson, Ruben Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson - Sockenbeskrifning - Brunskog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20 kmigrationsütreöningen. bilaga vrri. bygdeundersökninsar.

gå äfven nu, och det nya. som trots allt ända någonstädes lyckats
dyka upp, har fruktansvärda svårigheter att tränga sig fram till
erkännande. Hvad som särskildt brister i fråga om jordbruket är
gödselns tillvaratagande. I’en saken har man icke lärt sig i dessa
trakter. Man låter den naturliga gödseln förfaras och köper konstgödsel
i stället. Torfstni användes obetydligt, ännu, hvadan man icke tar
vara pa urinen. Här behöfs upplysning och praktisk vägledning.

Boskapsskötseln står i .Jösse härad synnerligen lågt, och
Brunskogs socken kan i detta fall icke sägas utgöra något undantag.
Genom tjurföreningar och premieiing har man visserligen börjat
arbeta något iner planmässigt för höjandet sif denna viktiga näring,
men ännu ha resultaten icke blifvit så märkbara. Den vanliga
kreatursrasen är en blandning af finnko och laglandsko. Föraöken
att inarbeta ayrshirerasen ha i allmänhet icke slagit sa väl ut, ty
för skogsbete, som här mycket; förekommer, är denna ras lör stor
och hög och har svart att föda sig på sådana magra beten.
Skogsbetena lida af den gamla svedjningen, som alldeles drog ut markens
must, sedan några råg- eller timotej skördar där fatt växa.

I de trakter, som ligga nära järnvägen, har kreatnrsskötseln
tydligen drifvits upp betydligt öfver medelnivån för socknen i öfrigt.
1y där är afsättningen för mjölk öppen, hvilket icke kan sägas om
de längst bort belägna trakterna. Där mjölken kan säljas samt
äfven smör och kalfvar afyttra*, så synes som om kreatursskötseln
verkligen fått äran att räknas som lönande näring.

Att basera kreatursskötseln på fodermedel går inte här. enligt
de flestas mening. Skogsbetet måste behållas, mena de, och då är
finnrasen den bästa. Ja, äfven om man här icke vore hänvisad till
uteslutande skogsbete, så skulle finnrasen ändå kunna öfverträffa
öfriga slag. >En finnko. som erhållit kraftfoder, mjölkade pr dag
1* 19 liter, da det vanligen annars var Id II liter. Bättre
resultat gåfve inte en ayrshireko.»

Men jordbruket och kreatursskötseln bero i väsentlig mån pä
tillgängen af arbetskraft. Liksom det är svårt, ja nästan omöjligt
att fa drängar, är det också nästan omöjligt att fa kvinnliga tjäna,re.
Lönen för dräng är 250—300 kronor och tör piga 120—150 kronor,
men sadana löner fa ofta betalas till äfven icke fullt kunniga och
arbetsföra, enär det är omöjligt att anskaffa fullpantadt folk.

En bidragande orsak till att kreatursskötseln icke lyckas hålla
sig uppe är den absoluta bristen pa ordnade afsättningsförhal landen.
1 närheten af bruk och vid järnvägsstationerna kan mjölken säljas
för 11 —12 öre, hvilket är åtskilligt mycket mera än hvad som
betalas i södra Sverige, men på stora sträckor finns ingen
möjlighet att bli utaf med mjölken. Den separeras da, smör beredes,
och den skummade mjölken gar till grisar och kalfvar. För smöret

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free