Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson - Allmän öfversikt af häradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 KMIGRATIONSUTREDNIXGEN. BTI.AGA VIII. BYGDEüNDERSÖKNrNGAR.
att betala 4-«o i frakt. Sà skrefs det på fabrikens räkning, och det
blef endast 90 öre.
l)et. är ju bra att industrien gynnas, men inan kunde ju tänka
också något på jordbruket.»
* •
#
Som framgått af öfversikten öfver de särskilda socknarna, har
rof-odlingen icke lyckats tränga igenom riktigt i dessa trakter. Man
måste på de ställen, där man pröfvat dessa foderväxter konstatera,
att de äro förmånliga, men man klagar samtidigt öfver, att rofvorna
kräfva långt mer arbetskraft än som kan åstadkommas i dessa
bygder. Pà flera håll har man börjat så rofvor i stor skala oeh lyckats,
på andra håll har man experimenterat i flera år och misslyckats,
men alltjämt fortsättas försöken, och inom en ej alltför aflägsen
framtid torde rofodlingen ha slagit igenom i dessa landsändar. Då
kan också ladugården bli något som hålles aktadt och värderadt
och ej, som nu, fullkomligt åsidosatt i allmänhet. Då kan
kreatursskötseln baseras på fodermedel och den grenen af landthushållningen
bli vederbörligen respekterad.
Man har installerat ayrshirerasen på många håll, men man är
icke alldeles säker om att det varit till förmän för det ekonomiska
utbytet. Pä häradets lågland har man ansett sig göra klokt i denna
inblandning af denna stora ras, men uppe i skogsbygderna bar man
icke funnit någon uträkning med det. Där har man i stället pä
vissa håll sökt rena den blandning som finns med finnras, som har
starkare bröstkorg och därför också är mera motståndskraftig mot
tuberkulosen än ayrshire, som enligt den allmänna uppfattningen
:für in tuberkulos i ladugårdarna». Där man försökt på allvar att
pröfva de olika raserna, har man konstaterat att ayrshire kan bringas
upp till en mjölkmängd af 13—14 liter om dagen och en fjällko eller
finnko till 10—11 liter. Dä bli naturligt nog betesförhållandena
afgörande fiir valet af ras; finnes magert skogsbete, så väljes finn- eller
fjällras, finnes godt bete. väljes ayrshire. Sätrar förekomma ej mer
än i ett, eller två fall i bela häradet.
Alldeles säker synes man ändå icke vara i sina omdömen om de
olika kreatursslagens kvalitet. Det är också som om man pä sina
håll skulle ha en bestämd aversion mot att hålla reda på hur mycket
en ko mjölkar. Man synes icke fästa afseende vid dessa ekonomiska
smådelar som räknas i liter mjölk, oeh det förefaller sotn man aldrig
skulle riktigt pä allvar vilja intressera sig för boskapsskötseln. En
hemmausmor svarade på tillfrågan om, hvilken ko var den bästa af
dem som funnos i deras ladugård, pa följande sätt:
— Det veta vi inte, och det bry vi oss inte om, ty vi behöfva
inte räkna literna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
