Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VEDBO OCH NORDMARKS HÄRADER af Ernst Lundholm - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. VEDBO 0011 NORDMARK. INLEDNING.
komma i synnerhet efter dåliga skördeår, t. ex. och 1*47 för
Älfsborgs län. Landshöfdingen i Värmlands län ansåg, att
folkmängdens ringare tillväxt 1818—1850 berodde pä torrötan hos potatisen,
hvilken tvingade till utvandring och färre giftermål.
Femårsberättelsen 1851 —1855 för Älfsborgs län omnämner begynnande
utflyttningar till Amerika, men dessa gälla endast länets Västgötadel, och
det framhålles, att folkökningen i Dalsland försiggår i samma stark a
progression som förut 1 början af 1860-talet får man i Värmland
en begynnande emigration till Norge och Amerika, och
landshöfdingen omnämner bl. a.: i öfverensstämmelse med Eders Kungl.
Majrts meddelade nådiga föreskrift liar kungörelse den 29 april 1865
utfärdats med varning mot obetänksamt öfvergifvande af
fädernejorden.» Berättelserna för 1866—1870 framhålla de betydande
proportionel’, som utvandringen till dessa båda länder efter 1867, 1868 och
1869 års dåliga skördar antagit, men när 1870 års gynnsamma skörd
tycks verka hämmande pä emigrationen och förhållandena voro
jämförelsevis goda under de första ären af 1870 talet, äro myndigheterna
benägna att sätta utvandringen i alltför ytligt sammanhang med
tillfälliga nödår. Hvad Värmlands län beträffar, konstateras dock,
att orsaken till emigrationen är den vidt utbredda fattigdomen,
’hvars umbäranden af mångahanda slag naturligen äfven kan sätta
känslan för hembygden på hårda prof.»
.Speciella uppgifter rörande de afsides liggande Nordmarks och
Vedbo härader förekomma i landshöfdingeberättelserna ytterst
sparsamt. Utflyttningarna till Norge omnämnas dock och befolkningens
beroende af tillfälliga arbetsförtjänster därstädes.
1 stort sedt visa de bada häradena en något olikartad utveckling
för tiden närmast efter 1865, något som framgår at’
folkmängdsuppgifterna: Nordmarks härad är 1865 24,536; år 1880 23,474; ar 1890
-2,456 personer. Motsvarande siffror för Vedbo äro 25,924, 25,743,
-4,533. I Nordmarken har således folkminskningen alltsedan 1865
tortgått tämligen kontinuerligt, medan folkmängden i Vedbo höll sig
v<d ungefärligen samma siffra mellan 1*65 och 1880. Att
folkminskningen och utvandringen från Vedbo i stort sedt ej voro sä
betydande förrän efter 1880. torde bero pä åtskilliga omständigheter. Först
och främst har naturligtvis Dalslands kanal, som blef färdig ar 1868,
mverkat till en ekonomisk uppryckning, därigenom att bekvämare
förbindelser med yttervärlden erhöllos och trävaruindustrien började
•Hl’ela en större roll samt tillgodogörandet af de rika skogsområdena
’""jliggjordes. Att Dalslands kanal åstadkommit förbättrade
förhållanden inom de närmaste socknarna, har betonats öfverallt. Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
