Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VEDBO OCH NORDMARKS HÄRADER af Ernst Lundholm - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 EM KiRATIONSUT REDNINGEN. BILAGA VIII. BYGDEUNDER SÖK NING AR.
Töcksfors är den nordligaste punkten af trafikleden, är det naturligt,
att denna inverkan sträckte sig äfven till de södra delarna af
Nordmarks härad, något som äfven folkmängdssiffrorna gifva antydan om.
1 socknarna omkring Dalslandsbanan (Mellerud Kornsjö) växte
äfven folkmängden ända till början af 1880-talet, något som måste
sättas i samband med denna järnvägs byggande, d. v. s.: det starka
utbrottet af emigrationen uppsköts och förhindrades tillsvidare af
det relativa uppsving, som ägde rum under järnvägens
byggnadsperiod.
Det i andra delar af vart land, särskildt pä södra Dal
framträdande sambandet mellan emigrationen oeh 1880-talets jordbrukskris
kunde i allmänhet ej spåras i dessa härad. Cndantag härifrån bilda
dock kölanda och Gesäters socknar, där de obetydliga skogar, som
funnits, redan tidigt tyckas ha blifvit sköftade oeh invånarna
hänvisade uteslutande till sitt åkerbruk. Här liksom på södra Dal hade
man pa 1870- och förra hälften af 1880-talet, sin hufvudsakliga
inkomstkälla i den långt utsträckta hafreodlingen och tog är efter ar
sina hafreskördar från samma åkerfält, där jorden sa "småningom blef
alltmera utmattad oeh skördarna allt sämre. En handlande, som i
midten af 1880-talet kom lill Rölanda och äfven började idka
hafre-handel, berättade, att mycket stora hafrekvantiteter exporterades och
att han måste uppföra ett särskildt rymligt magasin för att förvara
säden före dess vidare befodran. När sa det höga hafrepriset i slutet
af 1880-talet föll, stod befolkningen beröfvad en betydande del af sin
förnämsta inkomst källa oeh med utsugen åkerjord. Pa många ställen
i dessa socknar ser man numera äfven igenvuxna åkrar, där för 20
30 är sedan hafreodling bedrifvits.
För öfrigt odlade man och afyttrade i vissa trakter betydligt
mera hafre än nu, men jordbruket hade i allmänhet ej någon större
utsträckning utan bedrefs hufvudsakligen till husbehof. Den ekono
miska utvecklingen var bunden vid många andra faktorer, så att
ofvannämnda samband med jordbrukskrisen ej kom til synes.
Under föregående hårda tider var naturligtvis ej den ekonomiska
ställningen lika dålig öfverallt, titan åtskilliga trakter voro något
bättre lottade med afseende pa möjligheterna till arbetsförtjänster,
hvilket äfven medförde en mindre utvandring. Sädana trakter äro
förbundna med förekomsten af den dåtida, obetydliga industriella
verksamheten. Ett sådant område var t. ex. trakten kring Billingsfors
och kring Bäckefors, på hvilka platser vid denna tid funnos sedermera
nedlagda järnbruk. Den industriella verksamheten var visserligen
obetydlig, bedömd efter nuvarande måttstock, men gaf måhända så mycket
arbete och biförtjänster, att emigrationen i någon mån hölls tillbaka.
Emellertid är uppfattningen på respektive platser den, att de dåvarande
järnbruken ej spelade någon större roll för traktens ekonomi, oeh att.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
