Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VEDBO OCH NORDMARKS HÄRADER af Ernst Lundholm - Jordbruksförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. VEDBO OCH NORDMAllK. JORDBRUKSFÖRHÅLLANDEN.
10
falle att afhämta sin vara. Öfverallt i Nordmarken voro dessa
svårigheter att få kalk ytterst kännbara, och pä åtskilliga ställen
hade man ej på O ä 7 år lyckats få hein något. Att taga hem
mindre partier kunde omöjligen bära sig på grund af de långa
frakterna, utan enda möjligheten var att gemensamt inköpa en hel
skeppslast. 1 Järnskogs socken tog man kalken på järnväg till
Åmot, hvarifrån man hämtade den trots den öfver tvä mil länga
vägen. För att afhjälpa berörda missförhållanden hade, som i det
följande kommer att nämnas, i Nordmarks härad framlagts eu plan
till sammanslutning mellan landtmannaföreningarna för anskaffandet
af en lämplig ångbåt.
Jordbruket hindras äfven i allmänhet af den karga stenbundna
marken, som endast med svårighet kan bringas till kultur.
Mångenstädes, såsom vissa trakter i Rö lan da, Holmedal och Karlanda, är
marken vattensjuk och frostländig oeh ställer stora anspråk på
utdikningen. Till åkerbrukets dåliga ställning inverkar utom de
naturliga orsakerna äfven den bristande kunskapen om ett rationellt
jordbruks bedrifvande. Höstträdan skötes ej ordentligt, och på,
många ställen i de mest efterblifna bygderna plöjes den först några
dagar, innan höstsådden försiggår. Den naturliga spillningeu skötes
och tillvaratages i allmänhet ej, såsom önskligt, vore, sä att man
får obetydlig och kraftlös gödsel. l’å åtskilliga ställen, särskildt i
Nordmarken, börjar man dock mer och mer använda torfströ, som
man har god tillgång till i de talrika mossarna, och som man själf
upptager och tillreder. Tidsenliga, cementerade gödselstäder påträffas
sällsynt här och hvar, och en och annan urinbrunn bär vittne om
att föredragen i jordbruksfrågor kunna leda till praktiska resultat,
•liotfruktsodlingen har ytterst svårt alt vinna förtroende bland
allmogen. I många socknar, särskildt i Vedbo, såsom Torrskog,
Nösse-Jnark, Gesäter, Kölanda, framhöll man, att försök gjorts, men att
svårigheten att erhålla arbetskraft till rensning o. d. vore alltför
stor, sä att man vanligen upphört därmed och som ersättning ökat
potatisodlingen. Eljest torde allmogens konservativa vanor, när
det gäller införandet af nyheter i jordens skötsel, vara förnämsta
orsaken till att det gar sä sakta för odlingen af rotfrukter och
baljväxter att vinna utbredning. Anmärkningsvärdt är slutligen
det förhållandet att man pä många gårdar endast odlar hö och ej
har någon sädesodling, hvilket ofta inträffar, då en och samma
person har flera hemmansdelar. Han anser det då mest praktiskt
att endast skörda liö på den gärd, där ban själf ej bor, och dit han
ofta kan hafva läng väg från liufvudgården.
Boskapsskötseln inom dessa bygder har på grund af de naturliga
förhållandena alltid spelat större roll för befolkningen än åkerbruket
°ch har under de sista decennierna gjort stora framsteg, tack vare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
