Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VEDBO OCH NORDMARKS HÄRADER af Ernst Lundholm - Jordbruksförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 E.MIGRATIONSUTREDNINGEN. BILAGA VIII. BYGDEUND EK SÖKNINGAR.
hushållningssällskapens upplysningsarbete, boskapspremieringar o. (1.
och mest tack vare prisstegring och förbättrade konjunkturer vid
afsättning af landtmannaprodukter. Denna näringsgren har äfven
möjligheter till betydligt större utveckling än för närvarande, blott
de nödvändiga förutsättningarna i kommunikations- och
afsättnings-förhållandena blifvit uppfyllda, något hvartill vi framdeles skola
återkomma. Hästrasen är inhemsk, starkt uppblandad med norsk
ras och särskildt lämpad för det hårda arbetet i skogarna under
vintern. 1 synnerhet i. Nordmarks härad äro hästarna föremal för
noggrann omvårdnad. Intresset för trafsport är där synnerligen
lifligt, så att man i Hera socknar bildat trafklubbar. Men [-»nord-]närkingarna»-] {+»nord-
]närkingarna»+} besitta ej blott sin omtalade snabbhet utan äfven (len
sega uthålligheten vid skogskörslor. Hästskötseln står ojämförligt
högre än kreatursskötseln, hvilket ju föröfrigt, af ålder kännetecknat
värmlänningarna och den med dem besläktade befolkningen i Vedbo.
Nötboskapsrasen är äfven inhemsk, ursprungligen uppblandad med
fjällras, numera acklimatiserad och särskildt lämpad för trakten och
betesförhållandena därstädes. I Vedbo börjar den blifva uppblandad
med Ayrshire, medan den i Nordmarken är mera ren. Man har
alltid haft många kreatur i proportion till arealen af åker och äng,
och följden häraf har varit, att kreaturen fordom i allmänhet
svält-föddes. Vinterfodret var oftast otillräckligt, sä att de magrade och
(leras produktionsförmåga minskades. Af brist på näring blefvo de
därför sjuka, och det omtalas allmänt hur vanlig »stelsjukan» varit
under vintertiden. På vårarna släpptes förr kreaturen ut alldeles
för tidigt, innan de på marken kunde få tillräckligt bete. I Vedbo
begagnar man sig hufvudsakligen af hagar strax intill gårdarna
och afslagna vallar till betesmarker, medan i Nordmarken skogsbeten
spela en större roll. Numera är det betydligt bättre ställdt med
afseende pä utfodringen under vintern, och användningen af
kraft-foder förekommer tämligen allmänt i bäda häradena. 1 Holmedal
förekom ofta, att bönder, som fått mycket råg, mot våren plägade
mala densamma och gifva den åt kreaturen i stället för kraftfoder.
Endast i några enstaka socknar, såsom Artemark, Blomskog och
Vårvik, påstods att på ett eller annat ställe kreaturen blefvo
svält-födda under vintermånaderna. Kreatursskötseln har emellertid lidit
mycket af de sista dåliga foderåren, och särskildt ar 11)04 var ett
dåligt är, som föranledde Norra Hushållningssällskapet i Älfsborgs län
att utdela lån till inköp af hö och kraftfoder. De stigande
kreaturspriserna hafva ökat intresset för uppfödandet af kalfvar och slaktboskap,
som i Vedbo, där kommunikations- och afsättningsförhällandena äro
bättre, är mycket framträdande, särskildt i trakten kring Dalslands järnväg.
Hvad mejerirörelsen beträffar, så torde knappast nägra större
mejerier vara till finnandes i Vedbo, sedan de vid ett par större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
