Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VEDBO OCH NORDMARKS HÄRADER af Ernst Lundholm - Den nuvarande emigrationen och dess orsaker samt botemedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 KMIGRATIONSUTREDNINGEX. BILAGA VIII. BYGDEU-NT) ERSÖKNINGÅR.
fördelaktigt. Redan tidigt vaknar hos ungdomen begäret att söka
fa en oberoende ställning. Man söker så fort som möjligt komma
från hemmet, där man vanligtvis endast får obetydliga kontanter
att röra sig med och där man ej vill nedlägga arbete på den jord,
som man i en framtid måste lämna för att söka sig utkomst på annat
håll. Af samtalen med befolkningen framgick, att bonden ofta ser
ned på industriarbetaren och ej kan förlika sig med hans beroende
ställning och därför afvisar hvarje tanke att inom industrin skaffa
sig sitt uppehälle. De, som möjligen skulle vilja bli industriarbetare,
finna, att man vid fabrikerna i allmänhet har fullt upp med folk,
och att någon utvidgning af rörelsen ej under nuvarande
kommunikationsförhållanden är tänkbar. Att det längre inåt landet möjligen
kan finnas arbetstillfällen, därom är han fullständigt okunnig, och
då är det naturligt, att han beger sig till Amerika, där han vet, att
arbetstillfällena äro många och goda, och där anförvanter och grannar på
kort tid skaffat sig en oberoende ställning och nått ett välstånd,
som är otänkbart hemma i Sverige. Den ofvan framhållna
tankegången och obenägenheten för att i hemlandet få en utkomst annat
än som fria och oberoende hemmansägare framhölls i synnerhet i
Nordmarks härad och bestyrktes af det faktum, att därstädes ej
förekommit så talrika torp- och jordupplåtelser, då utskiljandet af
ett, egendomslöst jordproletariat alltid hämmats genom en starkare
hemmans klyfning. 1 närheten af åtskilliga industricentra,
företrädesvis i Vedbo, torde emellertid denna känsla af samhörigheten med
fädernetorfvan och det nedärfda begäret efter en fri och oberoende
ställning ej göra sig märkbart gällande. Den lifliga beröringen med
industrien, som ger många tillfällen till biförtjänster och ekonomiska
resultat, vida öfverstigande jordbrukets förmåga, kan ej undgå att
inverka på allmogens uppfattning. För närvarande försiggår nog
en ombildniugsprocess i åskådningssättet, som visar sig i en större
benägenhet hos bondsönerna att bege sig till industrien, där de. lockas
af den högre aflöningen, som de kunna komma i åtnjutande af
omedelbart efter sitt arbete. Denna industrialisering i hemmansägarens
uppfattning och det ökade hegäret efter förtjänster i reda penningar,
hvilket alltid lätt medföljer en uppväxande industri, har gjort ett
märkbart intrång på den gamla bondearistokratiska uppfattningen
af plikterna gentemot fädernetorfvan. Men man måste nog i alla
fall ge dem rätt som påstå, att det öfvervägande flertalet af
emigranter helt säkert skulle ha förblifvit hemma, om de haft
möjligheter att få en egen torfva, där de kunnat blifva något sånär
besutna.
Att jordbrukets efterblifvenhet äfven förorsakar ett större begär
att utvandra och att en ömsesidig växelverkan mellan dåligt skött
jordbruk och emigration förefinnes, därpå gifvas alltför påtagliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
