Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Nuvarande jordbruksförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I. SINDAI.S, XoRDAI.S OCH VALBO HÄKAOKK.
53
För att rätt bedöma jordbrukets utvecklingsmöjligheter
äfvensom alla de svårigheter som detta har att kämpa emot. återstår
emellertid ännu att ta i betraktande ett par omständigheter, hvilka
hvar för sig äro at’ den vikt, att de utgöra den egentliga
förklaringsgrunden till hvad ofvan är sagdt om jordbrukets låga
ståndpunkt pH Dal. Dessa faktorer äro dels mindre goda
afsättning*-förhållanden, dels den pä grund af emigrationen uppståndna
folkbristen.
Såsom i ett föregående sammanhang blifvit påpekadt, var
förutsättningen för en ekonomisk uppryckning på Dal tillkomsten af
koMHntniicatioti.vledcr, hvarigenom] denna afsides landsdel i någon
ni;in kunde upphjälpas ur sitt isolerade läge. De nuvarande
järnvägarnas anläggning har naturligen också i väsentlig grad bidragit
att bereda rum för ändrade och bättre förhållanden. Pä Sandal har
’"’fgslagsbanan tre stationer, belägna a en nästan rak linje, som
skär häradet i söder och norr. Pä Nordal närmar sig järnvägen
alltmer kusten af Vänern och står genom stationen vid
Köpmannabro i kontakt med Dalslands kanal. Med Bergslagsbanan slå
mellersta och västliga delarna af Närdal i förbindelse genom Dalslands
Järnväg, med stationer i (iunnarsnäs och södra Dalskog. Femton är
senare än de båda andra häraderna Hck Valbo åtnjuta förmånen af
e" trafikled: den smalspåriga Uddevalla-LeJängens järnväg öppnades
n ii ml igen ej förrän 1895. Till icke så ringa del torde man här ha
att söka förklaringen till att vissa trakter af detta härad i afseende
pä jordbruket stå pä en mer efterblifven ståndpunkt än vårt
undersökningsområde i allmänhet. Hanau sträcker sig tvärs igenom
häradet, hållande sig hela vägen i den östliga delen, från söder till
»orr följande foten af Kroppefjäll oeh ined 8 stationer och
anhalts-pkitser pa rätt korta afstånd frän hvarandra.
Äfven en bel del nya och synnerligen välbehöfliga
landsvägsanläggningar ha under de senaste tjugu ären företagits; men ännu flera
synas af behofvet påkallade. Sålunda var exempelvis förbindelsen
""’lian Dalskogs socker.....b bruksamhällena norrut ytterst svartill-
8änglig af brist pa ordentliga vägar. Mycket vore dock vunnet,
om de redan befintliga vägarna bättre underhålles. Ty sämre
vårdade landsvägar än pä Dalboslätten torde man fä leta efter. En
huvudorsak härtill är den allmänna bristen på grus på slätten, och
’ ^ albo, där väggrus finnes i större mängd, äro därför vägania
tycket bättre.
1 trots af hvad som blifvit gjordt torde ej kunna förnekas, att
Jör inånga orter är ännu afsaknaden af lätta kommunikationer en
högeligen kännbar brist. Hvarje socken, nästan, hade sin
»järnvägsgata», i de allra flesta fall visserligen ännu långt ifrån sin prak
t’ska lösning, men föremål för lifliga diskussioner och önskningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
