Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Nuvarande jordbruksförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4. SUN DAls. HORDALS OCH VALBO HÄRADER. Öl
för do egentliga småbrukarna äro svårigheterna naturligen
mindre, ty loj- skötandet af deras jordbruk böra deras egna annar
Vam fullt tillräckliga. Värst ställer det sig för de större bönderna,
I’vi I ka oundgängligen äro i behof af tjänstefol k, helst under den tid,
c’n barnen ännu äro minderåriga och ej förmå afsevärdt hjälpa till.
^oljande kan tjäna att åskådliggöra förhållandena i berörda fall.
’ "der besök i Järbo socken träffade jag pa landsvägen en bonde,
hvars ägor. delvis bestående af -svälteckren», sträckte sig utefter
’’äda sidorna af vägen. Med en viss bitterhet beklagade ban sig
otver förfallet på sin gård och framhöll, att han ej förmådde ta
hälften af de skördar nr jorden, som denna ännu under hans fars
t’d frambragte. Vid tillfrågan om orsaken till att allt nu låg så
Rere, pekade bonden pä sina tvä barn, en gosse och flicka om X och
år, förklarande: li.är är min dräng och min piga.’ På ett annat
ställe, af ’/.t hemmans storlek, skötte ägaren gården med
tillhjälp af en 17 ars drängpojke. Till hösten säg han sig dock hotad
att bli alldeles strandsatt, .....edan pojken dä skulle resa till Anie-
wka, dit hans fader, som förut varit torpare pä garden, rest i förväg.
Många flera liknande exempel, där bristen pä arbetsfolk var
perlv|igt kännbar, skulle kunna lämnas. Öfverallt kunde man
er-de mest patagliga bevis för att antalet tjänare i oroväckande
8r;ul decimerats. Gårdar, som förr hållit 2 drängar och 2 pigor
Jämte några stycken torpare, förmådde numera i bästa fall inalles
uppbringa en ordentlig dräng och en pojke. Särdeles visade det sig
^art att fa pigor, och det var ej ovanligt, all bonden, som i forna
tuler knappt satte sin fot i ladugarden, nu själf var tvungen att
’•lälpa till med mjölkningen. Af brist pä folk säg man sig allmänt
tvungen att sa mycket som möjligt koncentrera de fåtaliga
arbetsnätterna på de mest trängande sysslorna. Dikning och trädcsbruk
naste därför tills vidare sta. tillbaka, där folk pä inga villkor fanns
at1 tillgå. Att leja tillfällig arbetskraft till hjälp under slàttern
e"er skörden betraktades nära nog som en omöjlighet. Denna
olägenhet gjorde sig äfven i hög grad gällande för medelstora
hem-’tiansbruk, hvilka ej behöfde hälla dräng året om, men hvarest man
|inder bråd tid var beroende af främmande arbetskraft. Den enda
Mäl|i, som vid dylika tillfällen här och hvar stod till buds, bestod
1 ’"’b att. närboende småbrukare kunde med ett och annat dagsverke
v,d inträffad ledighet bistå sina större grannar mot atertjänst,
nämligen lan af dragare vid lägligt tillfälle (bytesdagsverken).
Den menliga inverkan, som folkbristen utöfvade och som
pàtug-’St kunde sparas inom jordbrukets alla detaljer, kan sålunda
näp-!"’ligen underskattas. 1 stort sedt torde därför det allmänna
om-’ ömet pa | )al, att här har man att söka det förnämsta hindret mot
jord-■’»kets framåtskridande, ej kunna jäfvas. Det synes dock, som om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
