Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Hemmansklyfning och arfskiftessedvänjor under senare tid; böndernas ekonomiska ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4. sUNdals, nord als och valbo härader. lo
naturligt att bibehålla hemmanen ostyckade, när vid innehafvarens
diid i de flesta fall ett eller flere af barnen befinna sig i Amerika
utan önskan att vända åter till hemlandet. Finnes någon son kvar
vid hemgården, Öfverfar ban densamma och löser antingen ut
syskonen. vanligen mot enkla reverser, dä kontanter ej finnas att tillgå,
eller arrenderar stället tills vidare. De i Amerika befintliga
släktingarnes rätt bevakas af utsedde godemän. Gården kan också säljas
t’11 oskylda, och arfvet delas. Ibland händer att någon af de till
Amerika emigrerade arfvingarne öfverfar fädernegården, användande
•-’"ta insparade medel för ändamålet. A torinvandring direkt i detta
syfte är dock mindre vanlig. Här och hvar och icke alltför sällsynt
påträffar nian äfven gårdar, hvilka ej skiftats, och där syskonen ogifta
■sitta kvar i sambruk. Obenägenhet för de dyra
landtmäteriförrätt-ningarna är dessutom en omständighet, som motverkar
hemmansstyckning. Likaledes drar man sig för uppförande af nybyggnader,
hvilka särdeles pä Slättdal. där det är ondt 0111 virket, ställa sig
kostsamma.
Dä jordens sönderstyckning trots starkt aftagande
hemmansklyf-ning under senaste mansålder af gammalt inom vart
undersökningsområde dock är synnerligen långt drifven, är det af intresse att, se
till, hvilka verkningar som däraf kunna spåras i afseende pä
böndernas nnvarade besutenhetsförhällanden. Man skulle utan vidare
kunna vänta sig, att antalet små, obesutna hemmansbrnkare för
närvarande skall vara ganska ansenligt. Till en början bör dock
därvid ihågkommas, att samtidigt med bemmansdelarnes tillväxt har den
odlade jordarealen högst betydligt formerats. Med hänsyn härtill
väcker det därför mindre förvåning, att den jordlott, som i medeltal
kommer på hvarje brukare, är af jämförelsevis stor omfattning.
Följande tal angifva häradsvis och i hektar lnedelarealen odlad jord per
brnkningsdel:
Sundal..............14-» hektar
Mordal..............9*3 »
Valbo..............Ila »
Att af dessa siffror draga nagra alltför bestämda slutsatser
beträffande böndernas allmänna besutenhetsvillkor låter sig visserligen
göra. I någon män torde de dock kunna tjäna som gradmätare i
detta afseende. Åtminstone för Sundal oeh Valbo kan då tryggt
påstås, att den anförda inedelarealen under nuvarande förhållanden
är fullt tillräcklig, för att ett bondehushall skall anses liesutet. Att
åkerarealen för Sundal lor hvar brukare skulle vara åtskilligt större
än i de andra häraderna var endast att, vänta. Antalet större
bondgårdar är pä Slättdal äfvensom i vissa delar af Valbodalen ej ringa,
"ch med full rätt gäller ännu om dessa trakter ett omdöme af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
