Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Hemmansklyfning och arfskiftessedvänjor under senare tid; böndernas ekonomiska ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 kmtgkationsittkkdxinökn. ull,aga viii. bygdkindersökningar.
förut anförd Dalslandsforskare, att jordens vanhäfd i dessa trakter
-utan tvifvel i viss man får tillskrifvas den alltför vidsträckta
åkerareal, som tillkommer hvarje brukare».1 En styckning i mindre delar
af dylika större hemman synes sa mycket mer påkallad, som den
stora bristen pa arbetsfolk utgör ett nära nog oöfverstigligt hinder,
för att de i annat fall skola komma under rationellt bruk. Hvad
Nordal angår, är medelarealen i de rena slättsocknarna (Järn och
Holm) lika stor som på Slättdal i allmänhet, och att medelsiffran för
hela häradet ställer sig jämförelsevis sn låg är att tillskrifva
förhållandena i Dalskogs och Skålleruds socknar, där den odlade jorden ju
är relativt ringa.
När det gäller att bedöma hemmansägarnes besutenhet i våra
dagar, är det emellertid af vikt att, utom tillgängen på jord, taga
hänsyn till den utveckling till det bättre, som jordbruket undergått pa
senaste tiden. En jordlott som för ett 20-tal år sedan på grund al
vanskötsel ej pä långt när räckte till för ett lagom stort hushalls
underhåll, kan numera på grund af bättre häfd vara fullt tillräckligt.
Äfven å mycket små hemmanslotter, med en areal vida understigande
de medeltal, som ofvan anförts, kunde ägeren, 0111 hans familj ej var
alltför stor, anses fullt besuten. Om man som grund för en
indelning utgår från behofvet af arbetskrafter a hvarje hemmansdel. för
att denna rationellt skall kunna brukas, erhålla vi följande tre
kategorier af hemmansbruk. För det första sådana hemman, som
äro sa stora, att familjens egna arbetskrafter ej förslå till
jordbrukets rationella bedrifvande; för det andra sådana, där familjens egna
arbetskrafter äro fullt tillräckliga och fullt upptagna af jordbruket,
och där man ej för uppehället behöfver lita till främmande förtjänster;
och för det tredje sådana hemman, som är sä små, att familjens egna
arbetskrafter i mer eller mindre grad äro öfverflödiga, och där man
sålunda är beroende af sysselsättning å annat håll. Det är klart att
gränsen mellan dessa grupper af hemmansbruk skall vara
betydligt skiftande. Någon bestämd jordareal såsom norm för
besuten-het är i hvarje fall omöjligt att angifva. Därvid spelar ju bl. a.
jordmånen och hemmanets läge en stor roll samt framför aili ilen
grad af intensitet, som jordbruket uppnatt. Under de senare arens
utveckling till ett intensivare brukningssätt med rationella metoder
har därför s i småningom skett en förskjutning mellan de tre nämnda
grupperna af hemman. Säkert är. att det är vida bättre bcställdt
med hemmansägarnes besutenhet i närvarande stund än för ett par
tiotal af år tillbaka. Den första hemmansgruppcn, hvad man kunde
kalla de alltför stora brukningsdelarne. är som nämndt i vissa
frakter ganska talrik och på grund af folkbristen tämligen allmänt
lidande af vanskötsel. Den andra gruppen, de lagom stora bruknings-
’ A. I,inil«lri>m u i>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
