Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VÄNE, FLUNDRE, BJÄRKE OCH ALE HÄRADER af Ruben Mattson - Naturbeskaffenhet och näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tab. 3. Utdebitering pr fyrk samt relativa antalet fattighjon år 1905.[1]
Utdebi- Fattig-
Kommuner. tering. hjon.
Ore. Ji-
Väne. härad.
Västra Tunhem .... 30 6 80
Norra Björke..........108 4 16
Väne-Åsaka ..........106 3 23
Gärdhem..............84 3 01
Trollhättan..........46 3’7fi
Vassända-Naglum ... 63 f)’84
Väne-Ryr..............85 1’78
Bjarke härad
Stora Mcllbv..........87 2’68
Magra . ..........50 134
Erska..................97 212
Lagmansercd ..... 82 2’72
Flundre härad.
Itomeled.......I 67 2 43
Fors.........1 50 400
llpphärad..............80 4’49
Furorna..............47 4 93
Ås bräcka..............53 279
Ale härad.
Skepplanda............78 200
Hålanda..............104 2 41
Alc-Sköldc............82 5 32
8:t Peter..............4!) 288
Tunge................100 | 8’49
Starrkärr..............56 3’36
Kilanda................72 3 38
Nödinge................43 2’74
Östad.........! 126 193
köra foror från Göteborg till Lidköping m. fl. platser. Att
jordbruket skulle bli lidande på att befolkningen skaffade sig uppehälle
på detta sätt eller, såsom förut omtalats, genom deltagande i
timringsarbete å andra orter, är tydligt. Redan tidigt fingo sönerna
deltaga i fädernas resor. »Åkerbruket fingo kvinnorna sköta bäst
de kunde, och som gårdarna då lågo i byar med samfälld jord, som
ena året innehades af en, andra året af en annan, kan man lifligt
tänka sig, på hvad punkt jordbruket då stod, synnerligast gödseln
af de hufvudsakligaste husdjuren, hästarna, stannade på
landsvägarna.:; I den mån, som järnvägsnätet i de kringliggande häraderna
tillväxte, försvunno tillfällena till körslor, och befolkningen har
tvingats att mer ägna sig åt sitt jordbruk.[2]
Både Ale och Flundre härader utmärka sig för låga
utvandringssiffror. Göteborgs närhet ger här goda tillfällen till arbetsförtjänst.
Lifliga kommunikationer med Göteborg hafva gjort befolkningen
mycket rörlig,[3] men på samma gång öppnat talrika tillfällen till
utkomst inom bygden själf, och kanske ligger häri förklaringen till
att »utvandringsfebern» i dessa trakter blifvit mindre utbredd än å
flertalet andra orter i länet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
