Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- VÄNE, FLUNDRE, BJÄRKE OCH ALE HÄRADER af Ruben Mattson
- Jordbruksförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jordbruksförhållanden.
Ehuru industrien i trakten kring Göta älf nått en sådan
utveckling, att don har blifvit befolkningens viktigaste inkomstkälla,
måste dock i större delen af Väne, Flundre, Bjärke och Ale härader
fortfarande jordbruk och boskapsskötsel räknas såsom hufvudnäring.
Jordbruket spelar till och med nu en större roll i traktens ekonomi
än för t. ex. 30 år sedan, dä afkastningen var mindre än nu och
hemmansägarne mångenstädes skaffade sig sitt uppehälle såsom
handtverkare långt borta från hemorten eller genom att skjutsa lass
mellan Göteborg och Västgötastäderna.
Angående jordbrukets ställning i flydda tider kunde blott spridda
upplysningar vinnas genom utfrågning af äldre personer i de olika
socknarna. Af landshöfdingeberättelserna och do utgifna
härads-beskrifningarna är det dock möjligt att bilda sig åtminstone, en
föreställning om äldre tiders jordbruk i dessa trakter. Såsom särskildt
karakteristiskt för jordbruket i Göta-älfstrakten vid slutet af
1700-talet. och början af 1800-talet framhålla landshöfdingeberättelserna,
att utsädet till största delen utgjordes af ärter oeh bönor, som då af
befolkningen användes till brödföda. Af sädesslagen odlades mest
hafre. Pä 1830-talet började dessa säden utträngas af råg och
potatis. Växelbruk var emellertid fortfarande antaget blott »vid större
egendomar och hos de flesta ståndspersoner . Först pä 18f>0-talet
angifves växelbruk vara allmänt äfven bland allmogen. Andrad
lagstiftning hade dä gjort, att spannmål med fördel kunde
exporteras till England. Till följd af denna export, som omfattade
hufvudsakligen hafre men äfven råg, blef hafren sä småningom traktens
hufvudsäde. De ökade exportmöjligheterna åstadkommo också att
jordbruket pä 1 sfiO- och 70-talen i hög grad utvecklades.
Då hufvudsakligen hafre var begärlig som exportvara,
föranleddes emellertid äfven en öfverdrifven odling af detta säde, hvilket
i sin tur medförde jordens utarmande. Särskildt i Flundre härad
uppgafs jorden hafva blifvit illa åtgången.
Så långt som i Dalsland gick (lock detta missbruk icke. Den
af hafreprisens sänkning på, 1880-talet åstadkomna krisen drabbade
därför jordbrukarna i dessa trakter mindre hårdt än på Dal. Många
fingo emellertid ga från sina gårdar, och den nuvarande
hemiuans-ägarestaminen bestar på åtskilliga ställen af personer, som inflyttat
från andra håll — i. allmänhet frän grannsocknarna. 1 Ale härad
t. ex. hade gårdar, som måst säljas, blifvit inköpta af jordbrukare
frän Vätle. Dä jordbruket där var längre hunnet än i Ale, medförde
detta mångenstädes en uppryckning.
Sedan spannmål ej längre kunde odlas för export, började
jordbrukarna i dessa trakter allt mer ägna sig at boskapsskötseln. Redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0288.html
